Det är lite av ett lotteri vilken typ av blodgrupp vi har från födseln, för vi ärver ett anlag från var och en av våra föräldrar. Och det finns skillnader mellan de olika blodgrupperna.
BLODGRUPP - Det är lite av ett lotteri vilken blodgrupp du har.
Alla människors blod har ungefär samma innehåll. Ändå går det att dela in olika människors blod i 346 olika blodgrupper.
Det beror på att det finns små olikheter på de röda blodkropparnas yta. Vilken blodgrupp du har bestäms av dina gener. I vardagen spelar det inte så stor roll vilken blodgrupp du har.
Men det gör det om du behöver en blodtransfusion.
I värsta fall kan du riskera att dö om du får blod med antikroppar mot din egen typ. Men oroa dig inte, sjukhuset kan snabbt fastställa din blodgrupp, så du behöver inte komma ihåg vilken du har.
De två vanligaste i Sverige är blodgrupp A och blodgrupp 0 (noll).
I andra etniska grupper kan andra blodtyper vara dominerande på grund av genetisk mångfald. En blodgrupp är inte som sådan bättre än en annan, men det finns skillnader hos dem.
Studier har till exempel visat att personer med blodgrupp 0, har 13 procent lägre risk att smittas av covid-19.
Däremot koagulerar blodet av blodgrupp 0 mindre bra, så de kan behöva mer blod under en transfusi- on än andra patienter.
De två vanligaste systemen för att dela in blodgrupper är AB0-systemet och Rh-systemet. Alla har olika kombinationer av dem.
