Stafylokocker lever fridfullt på huden – tills de inte gör det längre. Se tecknen på infektion och lär dig hur du kan förebygga de utbredda och alltmer resistenta bakterierna.
SMÅ VÄTSKEFYLLDA BLÅSOR RUNT MUNNEN kan vara tecken på smittsamma svinkoppor (impetigo).
Har du haft små sår runt munnen eller näsborrarna som har svårt att läka? Har du haft utslag runt ett sår i huden, eller har du upplevt en svår matförgiftning några timmar efter att ha ätit en uppvärmd måltid?
Då har du kanske stiftat bekantskap med stafylokocker.
Stafylokocker är en av de vanligaste bakterierna hos människor och finns i många olika varianter. När det handlar om en infektion med stafylokocker är det vanligtvis gula stafylokocker (Staphylococcus aureus) som är i spel – och det är också dem du kan lära dig mer om här.
Stafylokocker är en grupp bakterier som vanligtvis lever på huden och i slemhinnorna hos människor och vissa djur. De har fått sitt namn från grekiska, där ordets första del kommer från ”stafyle”, som betyder druva, och ordets andra del kommer från ”kokkos”, som betyder bär.
Namnet hänvisar till bakterien utseende, eftersom den är kulformad som ett bär och samlas med andra artfränder i klumpar som påminner om en druvklase.
STAFYLOKOCKER klumpar sig ihop i druvliknande klasar. De flesta är ofarliga, men de gula stafylokocker kan ge allvarliga infektioner.
Det finns 20 olika arter av stafylokockbakterier.
De flesta är ofarliga och lever som en helt naturlig del av vårt mikrobiom (eller mikrobiota) – det är beteckningen för det ekologiska samhället av små mikroorganismer som lever på och i människokroppen.
Detta gäller till exempel vita stafylokocker (Staphylococcus epidermidis), som endast i sällsynta fall orsakar sjukdom – och oftast hos personer med nedsatt immunförsvar.
Gula stafylokocker (Staphyloccocus aureus) finns, precis som andra arter, naturligt på huden och i nässlemhinnan, där de kan leva utan att nödvändigtvis göra någon skada.
Faktum är att ungefär var tredje person bär på bakterien utan att märka något. De allra flesta människor har nämligen ett välfungerande immunförsvar som håller bakterierna i schack.
Men om stafylokocker kommer in i kroppen, till exempel genom ett sår eller en spricka i huden, kan de orsaka en hel del problem. Det kan vara allt från en liten böld eller ett inflammerat skrubbsår till allvarligare tillstånd som lunginflammation eller, i sällsynta fall, blodförgiftning.
Stafylokocker kan också orsaka svinkoppor – impetigo, matförgiftning och i sällsynta fall toxisk chocksyndrom, även känt som ”tampongsjuka”.
Det kan kanske verka förvånande att stafylokocker inte alltid orsakar problem när de till exempel kommer i kontakt med ett sår eller en öppen skada.
Det finns fyra goda skäl till detta:
Infektioner uppstår vanligtvis när flera faktorer är närvarande:
Det finns inte ett enda sätt på vilket stafylokocker visar sig på huden.
Här ser du exempel på hur stafylokocker kan se ut i bölder, smittkoppor, i en hudinfektion eller hårsäcksinflammation.
Stafylokocker kan ge många olika symtom – från milda hudreaktioner till allvarliga sjukdomar som blodförgiftning.
Som tumregel kan man säga att om du har ett sår eller en böld som blir röd, varm eller börjar vätska kan det vara tecken på en stafylokockinfektion.
Ett annat varningssignal är att en infektion blir mer smärtsam och har svårt att läka.
Infektionen visar sig ofta som ett rött, varmt och svullet hudområde. Det drabbade området kan vara ömt och kännas fastare än normalt.
Möjliga sjukdomar/komplikationer: Rodnad och svullnad kan vara tecken på en lokal infektion i huden, t ex ett infekterat sår, smittkoppor, en böld eller cellulit, som är en inflammation i underhuden.
Stafylokocker bildar ofta var fyllda med var. Om huden brister kan gulvit vätska sippra ut. Var är ett klassiskt tecken på att kroppen bekämpar en bakteriell infektion.
Möjliga sjukdomar/komplikationer: Bölder och infekterade sår är vanliga komplikationer. I mer allvarliga fall kan varansamlingar uppstå i vävnader under huden eller i organ.
Området där infektionen sitter kommer vanligtvis att vara ömt och smärtsamt.
Möjliga sjukdomar/komplikationer: Starka smärtor kan komma från djupa bölder eller sår, men också ofta i samband med cellulit, beninflammation (osteomyelit) och ledinflammation (artrit).
Symtomen uppträder kort efter att du har intagit mat eller dryck som är infekterad med toxiner från stafylokocker.
Möjliga sjukdomar/komplikationer: Symptomen är tecken på att du har fått en matförgiftning med stafylokocker. Det kan vara en kraftig omgång, men den är vanligtvis över inom 1–2 dygn.
Om infektionen sprider sig till blodet eller organen kan du få feber och frossa. Det kan vara ett tecken på att infektionen inte längre är lokal, utan så kallad systemisk – vilket kräver snabb behandling.
Möjliga sjukdomar/komplikationer: Feber är ett varningssignal och kan vara ett tecken på allvarliga tillstånd som blodförgiftning, lunginflammation eller hjärtklaffsinflammation.
Vid allvarligare infektioner kan du uppleva symtom som trötthet, svaghet och allmän sjukdomskänsla. Det är kroppens reaktion på att den bekämpar en infektion.
Möjliga sjukdomar/komplikationer: Systemiska symtom uppstår vanligtvis vid invasiva stafylokockinfektioner, t ex blodförgiftning, toxisk chocksyndrom eller infektioner i organ.
EN SPRICKA i mungipan, som gör ont och inte vill läka, kan vara tecken på en stafylokockinfektion.
Stafylokocker kan orsaka en lång rad olika komplikationer.
Det är oftast personer med nedsatt immunförsvar och äldre som blir mycket sjuka av stafylokocker. Här ser du de vanligaste komplikationerna eller sjukdomarna som orsakas av gula stafylokocker – från de milda till de mer akuta.
Stafylokocker kan finnas överallt på kroppen, men det finns vissa ställen där de oftare slår sig ner. Det är oftast ställen där det är varmt och fuktigt, eller där bakterierna kan komma åt de underliggande hudlagren:
STAFYLOKOCKER sitter ofta i näsans slemhinnor, där de kan orsaka återkommande infektioner.
Om du är osäker på om du har fått stafylokocker i näsan kan du kontrollera om du har följande symtom:
Du behöver inte uppleva alla symtom för att det ska vara stafylokockbakterier i spel. Om du misstänker stafylokocker bör du alltid kontakta din läkare.
God hygien är viktigt. Undvik också att pilla mycket i näsan eller raka dig i näsborren. Det kan skapa skador som ger stafylokocker tillgång till de djupare hudlagren, där de kan föröka sig och orsaka infektion.
Om du har en böld eller ett sår kan din läkare ta ett prov från området. Om det ska undersökas om du är bärare (dvs. smittad med stafylokocker utan sjukdom eller symtom) tar man vanligtvis både ett prov från huden och från näsans slemhinna.
Ett blodprov kan visa om du har ett förhöjt infektionsvärde och om det finns misstankar om bakterier.
I så fall kan ett blodprov avslöja om det är stafylokockbakterien som är boven i dramat och vilken antibiotika den är känslig för.
Gula stafylokocker (Staphylococcus aureus) kan överföras på flera sätt:
Direkt kontakt:
Stafylokocker smittar ofta vid hudkontakt, t ex när man ger varandra en hand, kramar eller kysser. Därför ser man ofta att bakterien sprids i familjer, institutioner eller bland nära vänner där det finns frekvent och nära kontakt.
Indirekt kontakt via ytor:
Bakterien kan överföras från en person till en annan via föremål och ytor, t ex dörrhandtag, mobiltelefoner, fjärrkontroller eller leksaker. Men denna form av smitta är mer sällsynt, eftersom stafylokocker har svårt att överleva på torra ytor under längre tid.
Inträngning genom sår eller skador:
Om man har öppen hud – t ex ett sår, en skråma eller ett skrubbsår – kan stafylokocker tränga in och orsaka infektion. Det är en av de vanligaste orsakerna till inflammerade sår, bölder eller hudinfektioner.
Smitta inom hälso- och sjukvården (nosokomial smitta):
Det kan verka paradoxalt att man kan smittas just inom hälso- och sjukvården, där man annars är för att bli frisk. Ändå händer det tyvärr ofta att barn och vuxna som är inlagda på sjukhus – ofta med nedsatt immunförsvar – drabbas av en stafylokockinfektion. Det kan till exempel ske om bakterien kommer in i kroppen via kirurgiska ingrepp, katetrar eller dropp.
Livsmedel som inte förvaras korrekt:
Om stafylokocker från till exempel händer eller näsa överförs till mat efter tillagning och maten inte kyls ned tillräckligt snabbt kan bakterierna bilda ett gift som orsakar matförgiftning.
Alla kan få en infektion med gula stafylokocker. Vissa är dock mer utsatta än andra.
Du måste vara extra uppmärksam på god hygien om du tillhör någon av följande grupper:
Stafylokocker smittar framför allt genom beröring, så god handhygien är det viktigaste man kan göra. Se också till att hålla infekterade sår täckta.
Tvål löser upp fett och smuts som bakterier fastnar i. När du tvättar händerna i 20–30 sekunder med tvål och sköljer noggrant, tar du bort de flesta bakterierna.
Vanlig handtvål avlägsnar stafylokocker från huden, men dödar dem inte nödvändigtvis. Det viktigaste är den mekaniska effekten av att gnugga händerna mot varandra under vatten – det löser upp och sköljer bort bakterierna.
Så här gör du:
1: Skölj händerna i 10 sekunder
2: Applicera tvålen och fördela den noggrant över alla fingrar, handflator, handryggar och handleder
3: Skölj bort tvålen helt
4: Torka händerna i en ren handduk eller pappershandduk.
Handsprit med minst 70-85 % alkohol dödar stafylokocker effektivt, även den resistenta varianten MRSA.
Det är bäst att använda handsprit om dina händer inte är synligt smutsiga. I så fall är det bättre att använda tvål och vatten.
Textilier bör tvättas i minst 60 grader.
Om du misstänker en stafylokockinfektion i ditt hem är det också en god idé att rengöra ytor regelbundet, t ex genom att torka av dem med desinfektionsmedel, samt att vädra och dammsuga regelbundet.
HANDTVÄTT är fortfarande ett av de bästa sätten att undvika att sprida eller få stafylokocker.
Dessutom bör du:
Många stafylokockinfektioner går lyckligtvis över av sig själva. Men om infektionen är svår eller mer allvarlig måste den behandlas:
Mindre hudinfektioner kan ofta behandlas genom att dränera var och rengöra området. Detta kan läkaren göra med en steril nål eller skalpell.
I vissa fall kan en antibakteriell salva vara tillräcklig. Ett infekterat sår kan också med fördel tvättas dagligen med desinficerande klorhexidin-tvål.
Om infektionen är mer utbredd eller djupare, t ex lunginflammation, beninflammation eller blodförgiftning, ges antibiotika – som tabletter eller intravenöst på sjukhus. Läkaren kan ta ett blodprov eller ett prov från det inflammerade området för att ta reda på vilken typ av antibiotika bakterien är känslig för.
Behandlingen måste naturligtvis anpassas om bakterien är resistent mot vanliga medel (som t ex vid MRSA).
Ja, stafylokocker kan smitta under behandling – särskilt i början.
Smittorisken blir lägre när antibiotikan har verkat i några dagar och symtomen avtar. Det är också en fördel om bakterierna är ”instängda” i till exempel en böld som inte har gått upp.
Smittorisken är större om du har en stafylokockinfektion med MRSA – resistenta stafylokockbakterier. Därför kan du behöva isoleras antingen på sjukhuset eller hemma tills infektionen är bekämpad.
De flesta stafylokockinfektioner går över av sig själva, så det är endast i sällsynta fall och hos personer med nedsatt immunförsvar som bakterien är egentligen farlig.
Det är särskilt tre egenskaper hos stafylokockbakterier som gör att den kan orsaka problem:
Stafylokocker i mat är en av de vanligaste orsakerna till bakteriell matförgiftning. Till skillnad från infektioner i sår, inre organ och liknande beror matförgiftning med stafylokocker inte på bakterierna i sig, utan på de toxiner som bakterierna kan bilda.
Din mag-tarmkanal och ditt immunförsvar kan nämligen vanligtvis hantera små mängder stafylokockbakterier utan att det leder till sjukdom.
Ha god handhygien, särskilt om du har sår på händerna. Använd handskar om det behövs. Om du har ett inflammerat eller vätskande sår bör du inte laga mat (om du arbetar inom livsmedelsindustrin får du inte hantera mat i sådana fall).
Låt inte mat stå framme under längre tid, bakterier förökar sig snabbt i ljumma temperaturer och kan börja bilda toxiner.
Förvara maten i under 5 grader eller värm den till minst 75 grader.
Använd rena köksredskap och skärbrädor som är separerade för rå och tillagad mat.
Ja och nej. Du kan döda själva bakterien genom kokning, det vill säga vid temperaturer över cirka 70 grader.
Men om bakterierna har hunnit bilda toxiner (giftämnen) kan de inte förstöras genom kokning. Toxiner bildas till exempel om maten har stått för länge i rumstemperatur.
KRÄKNINGAR OCH MAGKRAMPER är extra våldsamma, men ofarliga, om du får en matförgiftning med stafylokocker.
Vissa gula stafylokocker är resistenta mot penicillin, däribland meticillin, som var det första specialpenicillinet som utvecklades för behandling av just Staphylococcus aureus.
MRSA står för meticillinresistent Staphylococcus aureus och betecknar en variant av de gula stafylokocker som är resistenta mot behandling – även med modifierade penicilliner.
Fram till nyligen har det varit något av en gåta var MRSA ursprungligen kommer ifrån. Nyare forskning tyder dock på att bakterien eventuellt har utvecklats hos igelkottar och alltså inte enbart är ett resultat av ökad och okritisk användning av penicillin bland husdjur som grisar och kor.
Under 2024 rapporterades 3 937 fall av MRSA i Sverige, vilket motsvarar en incidens av 37 fall per 100 000 invånare. Som jämförelse är MRSA mycket mer utbredd i till exempel USA, där upp till hälften av alla stafylokockinfektioner orsakas av den resistenta varianten. Även om MRSA är mindre vanligt i Sverige än i många andra länder, förekommer det och kan vara ett problem inom vården.
MRSA är i sig inte farligare än andra typer av gula stafylokocker och ger samma typer av infektioner. Men eftersom bakterien är så svår att behandla kan sjukdomsförloppet bli allvarligare och mer långvarigt om man smittas.
MRSA i ett inflammerat sår.
MRSA-stafylokocker är som sagt resistenta mot vanlig antibiotikabehandling. Istället används andra preparat som t ex fucidin lokalt eller vancomycin som injektion.
Vid upprepade infektioner med MRSA vidtar man samma åtgärder som tidigare beskrivits i denna artikel, där hela familjen måste behandlas för att bakterien ska utrotas från hemmet.
Om man är bärare av MRSA och läggs in på sjukhus kommer man att isoleras för att förhindra att bakterien sprids till andra patienter.
ISOLERING kan förhindra stafylokocker från att spridas på ett sjukhus.
KÄLLA: Niels Høiby, Specialistläkare i klinisk mikrobiologi och professor vid Institutet för immunologi och mikrobiologi vid Köpenhamns universitet.