Motion mot stress

Löpträna bort stressen

Nu är det helt fastställt - motion är det bästa botemedlet mot stress - både när det gäller att förebygga och att behandla det.

Det forskas om stress som aldrig förr, eftersom det har blivit ett av vår tids största hälsoproblem. Men för en gångs skull problemet en enkel och alldeles gratis lösning: Motionera!

Du har kanske misstänkt det, men nu är det vetenskapligt bevisat: Svenska, norska och amerikanska forskare har under flera år undersökt hur vi bäst tacklar stress för att undvika fysiska och psykiska sjukdomar. Slutsatsen de alla kommer fram till är att motion är den enskilda faktor som har störst betydelse för vår fysiska och psykiska hälsa. Det finns ingen medicin eller annan metod som ens kommer i närheten av den positiva effekt som regelbunden aerob träning har på vår hälsa.

Fyra exempel:

• Regelbunden motion sänker blodtrycket och kolesterolet i blodet och reglerar blodsockret - raka motsatsen till vad som sker under stress.
• Barn trivs bättre när de motionerar. En del skolor väljer att börja varje dag med en gymnastiktimme, eftersom det gör eleverna mer koncentrerade, mindre stökiga och underlättar inlärning.
• Fyra psykologer från universitetet i Arizona rekommenderade motion normalfungerande män och kvinnor. I takt med att konditionen förbättrades steg deras humör, samtidigt som deras immunfrösvar stärktes, så att de blev mindre sjuka. Dessutom präglades deras liv mindre av ångest, aggressivitet och nedstämdhet?
• På flera sjukhus använder man i dag löpträning som en del av behandlingen av depressiva patienter, vilket bland annat har resulterat i markant minskad medicinkonsumtion och därmed färre biverkninga. Depression utlöses ofta av stress.

LÄS OCKSA: Stress-symptom – 30 signaler du ska hålla koll på

Mer aktiv, mindre sjuk

Både på Karolinska Institutet i Stockholm och på Bergen Universitet har psykologer, läkare och fysiologer under flera år undersökt stressrelaterade sjukdomar för att försöka hitta sambandet mellan sjukdomar och sättet vi lever på.

Redan i början av 80-talet såg forskarena att sättet vi tänker och löser våra problem på, har en avgörande betydelse för om vi blir sjuka eller ej.

De senaste forskningsresultaten visar nu att sättet att tänka på också är beroende på vårt fysiska tillstånd. Det innebär att en god kondition ger dig en kraft och en större tro på att du ska kunna lösa dagens problem och uppgifter. Dessutom påverkar motion din kropp direkt genom att förbättra immunförsvaret.

De här slutsatserna stöds av undersökningar från bland annat Universitetet i Georgia, USA, där man har undersökt sammanhanget mellan sjukdom och motion hos studenterna.

De har dessutom undersökt vilka sammanhang som fanns mellan stressrelaterade sjukdomar (bland annat förhöjt blodtryck, astma, allergi, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, magsår och känslomässiga problem) och kommit fram till att den enda faktor som tydligt kunde särskiljas för att den hade en positiv effekt på sjukdomarna var motion.

Forskarna har även följt ett flertal människor under en längre tidsperiod och funnit ett klart sammanhang mellan de perioder i deras liv då de varit stressade och sett att de då varit mindre fysiskt aktiva. Än en gång kom man fram till samma resultat: Motionen var den avgörande faktorn.

LÄS OCKSA: Mät dina krafter med Wim Hof-metoden

Lugnar hjärnvågorna

Nu skulle man ju kunna tro att vi blir stressade därför att vi inte hinner motionera. Alltså - när vi hinner motionera så är vi inte stressade och därför kan man inte säga att motionen är den avgörande faktorn för vår hälsa, utan det är tiden. Men nej, så enkelt är det inte - det här har forskarna naturligtvis tagit med i beräkningarna.

Forskarnas upptäckter har bland annat lett till att man har ändrat en av frågorna i ett stresstest som den amerikanska hälsovårdsmyndigheten använder för att mäta befolkningens hälsotillstånd.
Tidigare betraktade man nämligen motion som ett botemedel mot stress - nu anser man att avsaknaden av motion framkallar stress.

När vi nu benämner motion så är det aerob träning som avses. I de flesta undersökningarna var det löpning som var den aeroba träningen, men det kan lika gärna vara en annan form av aerob träning. Det avgörande är att motionen är konditionsfrämjande. Forskarna kom fram till att 30 minuters löpning 3 gånger i veckan räcker för att minska risken för stressrelaterade sjukdomar markant, och att 4 gånger i veckan var det ideala för de flesta människor.

Förutom de rent fysiska fördelarna som motionen ger dig så har man också upptäckt att även hjärnaktiviteten påverkas positivt. Motionen påverkar och ändrar nämligen på hjärnans elektriska och kemiska aktivitet, vilket har en såväl omedelbar som långsiktig effekt på din hjärna.

Forskarna upptäckte genom att undersöka otränade människor att deras hjärnaktivitet kom i bättre balans ju mer de tränade och blev mer vältränade. De blev mer avslappnade, vilket man bland annat kan mäta genom de så kallade alfavågorna. Som en alldeles extra bonus fick de som tränade dessutom ett starkare immunförsvar ju mer de tränade.

Så se till att använda lite av din tid för att löpträna - det är det bästa botemedlet mot stress.

Det är stor skillnad på att ha mycket att göra och att vara stressad. Vad är du? Gör vårt stresstest och få svaret.

Träna dig till bra stress

Folk reagerar olika i en stressituation mycket beroende på om de är i god eller dålig form. Det visar en undersökning som den amerikanske psykologen Richard Dienstbier gjort och hans resultat bekräftas av såväl svenska som norska undersökningar.

Dienstbier utsatte två grupper av människor, tränade och otränade, för olika psykiska stresspåverkningar för att se hur de reagerade.

Och det var tre saker som var mycket tydliga:

• För det första så reagerade de tränade snabbare och kraftigare på de psykiska stresssituationerna än vad de otränade gjorde. Det låter kanske inte som en fördel, men det är det faktiskt för det innebär att du kan mobilisera all den energi som behövs för att lösa det aktuella problemet, och att kunna gör adet snabbt. Du löser alltså den stressande situationen snabbare och sedan gå vidare.
• Den andra skillnaden var att de tränade inte utsöndrade kortisol i samma grad som de otränade. Det var faktiskt så att de flesta tränade reagerade genom att sänka kortisol-halten när de skulle prestera utöver det vanliga. De mobiliserade alltså extrakrafter utan att bli stressade av det. För de otränade gällde det omvända och deras prestationsförmåga sjönk alltså ytterligare. De tränade kunde också förlänga den positiva stressreaktionen (utsöndringen av adrenalin) en längre tidsperiod än de otränade.
• Den tredje skillnaden var att de tränade återfann sin balans och vilonivå mycket snabbare än de otränade och det är enormt viktigt för att kunna undvika stressrelaterade sjukdomar. Det betyder nämligen att en tränad person återhämtar sig snabbare, vilket betyder att risken för att bli långvarigt stressad minskas ordentligt.

En tränad och en otränad person utsätts för samma uppgifter och den tränade når de klart högsta stressnivåerna, men det är alltså bara positivt. Det rustar nämligen honom för att lösa uppgiften snabbast möjligt. Dessutom återgår han till ett normalläge snabbare.

Den otränade kommer aldrig riktigt i gång och börjar i stället att utsöndra kortisol i efterhand istället för adrenalin - något som ökar risken för stressrelaterade sjukdomar ...

LÄS OCKSÅ: Bli smidig och avstressad med yoga