Misofoni: 3 tecken på att andras ljud driver dig till vansinne

Nästan var femte person reagerar så starkt på specifika ljud att de känner sig instängda och maktlösa och vill ta sig ur situationen.

Det visar en studie från University of Oxford, där forskare har tittat på enkätsvar från 772 britter för att ta reda på hur många som lider av misofoni.

Misofoni är en störning där specifika ljud som gäspningar, tuggande, klick från en penna eller en droppande kran kan få oss att känna avsky, rädsla eller ilska.

Hos personer med misofoni har hjärnskanningar bl a visat att lätena aktiverar områden i hjärnan som är förknippade med rädsla.

Misofoni kan inte behandlas av en öronläkare, men kognitiv terapi kan hjälpa dig att leva med det. Graden av misofoni verkar också minska med åldern, i takt med att hörseln försämras.

3 tecken på att du kanske lider av misofoni

När helt vanliga ljud triggar dig

Snarkningar, bebisgråt eller en krita mot en tavla är obehagliga ljud för de flesta. Men om du lider av misofoni reagerar du kraftigt på helt vanliga ljud som för andra människor bara är bakgrundsljud.

Det kan t ex vara fotsteg, ljudet av när någon äter ett äpple eller ljudet av andra människors andning, vilket nästan kan skapa ångest eller ilska. Folk med misofoni skäms ofta över att de känner som de gör.

Du får hjärtklappning

Får du en kroppslig reaktion när du exponeras för vissa ljud är du kanske mer än vanligt överkänslig.

I en studie från Newcastle University skulle en grupp med misofoni och en grupp utan lyssna till både neutrala ljud (t ex regn), obehagliga ljud (t ex bebisgråt) och kända triggerljud som prasslande papper och smaskljud.

De sistnämnda typerna gav utslag i form av ökad hjärtrytm och svettningar hos misofonigruppen, men inte hos de andra.

Du får lust att fly

Vi kan alla bli irriterade över ljudet av ett klickande tangentbord eller en bläckpenna. Men när ljudet går dig så mycket på nerverna att du känner dig tvungen att lämna lokalen för att överhuvud taget kunna stå ut, är det kanske tala om misofoni.

Störningen aktiverar kroppens kamp eller flykt-respons, som normalt bara aktiveras när vi är i fara eller känner oss stressade.

I FORM nr. 13/2023