Artros kan tränas bort

Artros drabbar alla i någon form i knän, höfter, axlar, fotleder eller armbågar. Därför är det viktigt att välja rätt aktivitet.

Läs också: Reumatism, artros och ledbesvär – så här reagerar din kropp

Fem frågor om artros

Gör träningen att risken för artros ökar?
Nej. Inte om du tränar rätt och undviker att träna extremt mycket. Elitidrottare, som tränar ofta och hårt, har en ökad risk att få artros på grund av alla upprepade rörelser.

Betyder vikten något för risken att utveckla artros?
Ja. Övervikt ökar risken för att få artros och det gäller speciellt knäna.

Gör en idrottsskada att risken för att jag ska drabbas av artros ökar?
Ja. Tidigare skador som t.ex. benbrott eller kors- eller ledbandsskador kan ge artros. Problemen kan uppstå så sent som 30 år efter skadetillfället.

Är artros ärftligt?
Ja. Ett ärftligt dna-fel kan innebära att proteinet kollagen som finns i i ledbrosket inte är lika starkt som normalt. Det gör att brosket bryts ned snabbare och att man kan drabbas av artros.

Får vi nordbor artros oftare än andra?
Nej. Klimatet har ingen betydelse för utvecklingen av artros. Och det är en skröna att personer med artros kan känna om vädret ska slå om.

Artros i knän

Bra: Styrketräning, cykling, simning och kajak.

Dåligt: Löpning.

Artros i höfter

Bra: Crawl/ryggsim, rodd, kajak, pilates och cykling (om inte lederna böjs för mycket).

Dåligt: Löpning, bröstsim och cykling (om inte lederna böjs för mycket som t.ex. vid mountainbike).

Artros i axlar

Bra: Havskajak (bra teknik), löpning, rullskridskor, fotboll, styrketräning och pilates.

Dåligt: Havskajak (dålig teknik), rodd, längdskidor, racketsport och simning.

Artros i fotled

Bra: Simning, cykling, styrketräning, crosstrainer och rullskridskor

Dåligt: Löpning och längdskidor.

Artros i armbåge

Bra: Löpning, rullskridskor, fotboll och kajak (bra teknik).

Dåligt: Racketsport, cykling, rodd och kajak (dålig teknik).

Artikeln publicerades i Aktiv Träning nr 8/2011