6 fibrer som kan rädda ditt liv
Nu har forskare kommit fram till att det är fibrer – och inte antioxidanter – som gör frukt och grönt så nyttigt. Här får du reda på varför och kan hämta en guide till sex supernyttiga fibertyper.
Fibrer? Var det inte något vi talade om på 70-talet då den första gröna vågen kom med sina hembakade kruskaklibröd? Jo, men fibrerna – både från fullkorn och från frukt och grönt – har de senaste åren fått en övertygande comeback i forskningen kring vår hälsa.
Så överbevisande att ledande forskare anser att det är fibrerna, och inte antioxidanterna, som gör frukt och grönsaker nyttiga. Samtidigt upptäcker de hela tiden fler sorters fibrer, alla med sin fantastiska effekt för kroppen.
Guide till 6 nyttiga sorters fibrer
Hör du till dem som absolut inte kan vara utan bröd, ja då kan du andas ut och byta ut ett par av salladsbladen i lunchlådan mot en dubbelmacka. Om man ska tro den senaste forskningen inom området kommer rågbröd inte bara göra dig mättare än salladen, det kommer också att hjälpa till att förebygga en lång rad sjukdomar.
Det är rågbrödets stora mängd fibrer som får den äran. Fibrerna fortsätter poppa upp och dra till sig uppmärksamheten varje gång forskarna undersöker vilken mat som effektivt kan skydda oss mot livsstilsproblem som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes eller övervikt. Och då gäller det fibrer från fullkorn, frukt och grönsaker.
Fibrer i stället för antioxidanter
Lars Ove Dragsted, professor och biokemist vid Köpenhamns universitet, är en av många som i hög grad menar att fibrer från frukt, grönsaker och fullkorn har stora hälsofördelar som är mycket viktigare än de annars så rosade antioxidanterna.
Under flera år har forskare hävdat att det var just antioxidanterna som gjorde att frukt och grönsaker var så otroligt nyttiga. Nu pekar undersökningsresultaten dock på att det snarare är fråga om olika typer av effektiva fibrer i sådana råvaror som kan ta äran åt sig av de sunda effekter.
Tyvärr får många av oss alltför få fibrer. Hälsorekommendationen är att vi äter cirka 25–35 gram fibrer per dag, men för en genomsnittlig kvinna ligger intaget bara på ungefär hälften av detta.
6 kostfibrer – Här hittar du dem
- PEKTIN: Pektin finns i växtens cellväggar och är det lim som håller samman växtcellerna. Det finns i exempelvis äpplen, apelsiner och krusbär. Pektin används dessutom som tillsats i marmelad, fruktkrämer och mjölkprodukter tack vare att det fungerar som förtjockningsmedel.
- FRUKTANER: Exempel på livsmedel med fruktaner är: lök, vitlök, purjolök, sparris, jordärtskockor, kronärtskockor och banan.
- CELLULOSA: Är ett strukturämne som finns i cellväggarna på alla växter. Vetekli är särskilt rikt på cellulosa.
- LIGNIN: Är ett strukturämne i bland annat vete, korn och skaldelarna på råg.
- BETA-GLUKANER: Finns i spannmål som korn och havre.
- ARABINOXYLANER: Den viktigaste kostfibern i råg, men finns också i korn och vete.