Svara ärligt nu: När arbetade du senast helt koncentrerat vid din dator i flera timmar? Alltså utan att surfa runt på nätet, kolla mejl, titta in på Facebook, kolla helgvädret, googla en gammal pojkvän, kolla barnens skolintranät, söka efter bästa tvättmaskinen, hitta ett nytt recept på brownies eller det latinska namnet på din ömma ryggmuskel ...
Aldrig förr har möjligheterna att bli avbruten och störd varit större, för vi är konstant online. Inte bara på jobbet, utan även när vi är på kafé, sitter på tåget, under träning, medan vi äter, ser på tv och går och lägger oss, för det är sällan vi är långt ifrån vår laptop, padda eller smartphone. Problemet är att det går ut över vår koncentration och förmåga till fördjupning i ett ämne, när vi hela tiden konstant bombarderas med all möjlig information från mängder med olika källor på nätet.
Hela tiden måste vi avgöra om vi vill klicka vidare på en länk eller fortsätta där vi är – och istället för att fokusera på en källa zappar vi mellan alla möjliga hemsidor med enorma mängder information, som gör det svårare att borra ner sig i ett ämne, förstå och överblicka och därmed flytta över väsentlig information från arbetsminnet till långtidsminnet. Hjärnforskarna kallar detta fenomen för fragmenterad inlärning.
Samtidigt använder vi Facebook, Twitter och Instagram, lyssnar på Spotify och tittar på YouTube och tar emot och skickar en strid ström av sms och mejl.
Hjärnan har således konstant en stor mängd bollar i luften samtidigt, och det eviga zappandet överskrider vår förmåga att multitaska, säger neurobiologen och professorn Jens Damsgaard Mikkelsen vid Köpenhamns universitet och Rigshospitalet.
– Hjärnan klarar bara av att hantera tre till fem saker åt gången. Men på internet handlar det om i princip oändliga mängder källor. Ny forskning tyder på att all information som vi får till oss via olika skärmar påverkar vår hjärna. Speciellt arbetsminnet och det sätt vi lagrar information på kan överbelastas av för mycket multitasking. Konsekvensen är att det kan bli svårare att fördjupa sig i ett mer komplext ämne, säger Jens Damsgaard Mikkelsen.
Att multitasking gör oss mer effektiva är således en myt. Istället blir vi mer ineffektiva och ofokuserade.
Internet minns åt oss
Amerikanska Betsy Sparrow, psykolog och professor, har forskat i hur användningen av internet påverkar vår hjärna. Hennes studier visar att vi glömmer saker när vi vet att vi snabbt kan söka efter dem på nätet. Istället för att själva komma ihåg informationen minns vi var den finns på nätet. Internet fungerar alltså som en gigantisk extern minnesbank, som vi lever i symbios med.
– Kroppen väljer att spara på hjärnan när det inte finns behov av den. Både att lagra och hämta information från hjärnans minne kostar mycket energi, som kroppen gärna vill spara. Därför nöjer den sig med att komma ihåg var informationen lagras externt, exempelvis i en mapp på hårddisken eller helt enkelt det faktum, att informationen enkelt kan googlas, säger Jens Damsgaard Mikkelsen.
Inlärningen tar skada
I en annan amerikansk studie år 2010 har neurologen Gary Small från University of California påvisat förändringar i hjärnan hos dagliga internetanvändare. Forskarna följde en grupp studenter under en föreläsning: Hälften kunde använda sin laptop under föreläsningen, resten lyssnade utan att samtidigt vara online. De som inte surfade på nätet under tiden lärde sig mer än de andra.
– Vår koncentrationsförmåga och inlärning påverkas när vi är online, säger Jens Damsgaard Mikkelsen och fortsätter:
– När du nätsurfar tränar du hjärnan i att hämta information från olika håll och sammanställa den. Inte i att läsa texter från början till slut. Information på internet riskerar att bli ytlig och frågan är om det minskar vår förmåga att fördjupa oss i ett ämne och lagra det i långtidsminnet. En hel del tyder på det, säger Jens Damsgaard Mikkelsen.
Hjärnan anpassar sig
Som tur är blir du inte dummare av att nätsurfa. Hjärnan är föränderlig och anpassar sig till nya utmaningar. Den blir helt enkelt bättre på det den arbetar mycket med. Hos violinister växer till exempel de hjärncenter som styr fingrarnas rörelser, då det bildas fler nervceller och kopplingar inbördes mellan dessa.
När du är online och multitaskar aktiveras centrumet prefrontal cortex längst fram i hjärnan till max. Att nätsurfa och multitaska innebär många snabba val och att välja är något av det som prefrontal cortex är bäst på. Till en viss gräns. Hos möss överbelastas detta center när den ska lära sig att använda en spak för att få mat samtidigt som den utsätts för nya ljud, dofter, ljussignaler, andra möss och annat som stör, som den ska förhålla sig till. Resultatet blir att den löser uppgiften med matspaken sämre.
Samma sak kan hända dig när din prefrontala cortex möter alla intryck och störningar från internet på en gång: Arbetsminnet hamnar under en väldig press. Hjärnan vänjer sig visserligen ganska snabbt vid att sortera mycket information samtidigt, men då den ändå inte kan multitaska mer än tre till fem saker åt gången, blir det svårt för den att fördjupa sig i något av det den hittar och skicka vidare detta till korttidsminnet och långtidsminnet. Därmed kan stora informationsmängder gå förlorade.
– Konsekvensen är att vi blir sämre på den typ av inlärning som kräver tid och fördjupning, men bättre på det som internet och smartphones kan leverera. Det vill säga att ständigt hoppa fram och tillbaka mellan en massa olika information. Självklart ska vi vara online, men det är viktigt att vi också ger hjärnan möjlighet att i lugn och ro lösa sina uppgifter. I slutändan handlar det om att det är din hjärna som ska kontrollera internet – och inte tvärtom, säger Jens Damsgaard Mikkelsen.
Känner du till de första symptomen på demens?