Oavsett om du gör det för att gå ner i vikt, för att få större muskler, för att förbättra konditionen, för att hålla dig frisk eller helt enkelt för att du tycker att det är roligt, så påverkas du av dina motionsaktiviteter. Här är ett axplock av det som händer i kroppen när man motionerar.
STARKARE MUSKLER, BÄTTRE IMMUNFÖRSVAR OCH BÄTTRE SÖMN - är bara några av de saker som sker när du motionerar
Efter 10–15 minuters uppvärmning uppnår kroppen en optimal arbetstemperatur. Då går de kemiska och energiskapande processerna snabbare och man kan prestera bättre. Uppvärmningen gör också att ledvätskan ökar och muskler, senor och bindväv blir mer elastiska. Det gör i sin tur att skaderisken blir betydligt lägre.
Därför får du ont i lederna av att träna.
– så mycket kan temperaturen i musklerna stiga till under hård träning. En hög temperatur ökar musklernas arbetsförmåga, men den mesta värmen leds vidare ut till huden för att undvika värmeslag. Värmen transporteras med blodet, och det är inte bara de arbetande musklerna som kräver extra blod utan också blodkärlen under huden. Det gör att hjärtat tvingas pumpa ännu snabbare, och pulsen stiger ytterligare.
Viktbärande motionsaktiviteter, t.ex. löpning, stärker både skelett, senor och ledband. Det är inget man direkt märker av, men på längre sikt är ett starkt skelett viktigt för hälsan. Efter fyllda 35 börjar skelettet att urkalkas, och då är motion i kombination med en balanserad kost extra viktigt för att bromsa bennedbrytningen.
STARKT SKELETT - kan gynna din hälsa på lång sikt
Musklerna innehåller en liten mängd energi som kan friges utan tillgång till syre, men man kan inte springa särskilt långt förrän kroppen börjar att förbränna kolhydrater och fett. Vid lätt till måttlig belastning kommer en relativt högre andel av bränslet från fett, medan hårdare pass, t.ex. tempolöpning, kommer att tära mer på kolhydratdepåerna.
Testa här hur mycket du förbränner när du tränar.
När man motionerar bildas nya hjärnceller, och de olika områdena i hjärnan blir bättre på att kommunicera med varandra. Motion ökar nämligen produktionen av signalämnet IL6, vilket förbättrar hjärncellernas kommunikationsförmåga. Det innebär i sin tur att hjärnan blir både effektivare och mer skärpt..
Särkilt denna träningsform påverkar hjärncellerna positivt.
När hjärtat tränas blir det effektivare och följden blir att vilopulsen sjunker. Med 2–3 konditionspass i veckan kan du sänka vilopulsen med cirka 10 slag per minut jämfört om du är otränad. Det innebär cirka 100 000 färre slag per vecka och oräkneliga slag färre totalt under ett helt liv. Genom att regelbundet pressa hjärtat korta stunder skonas det alltså effektivt på längre sikt.
Visste du att pulsträning kan hjälpa dig att prestera bättre.
VILOPULS Som en tumregel bör en normal vilopuls ligga på mellan 60 och 80. Men en vilopuls mellan 40 och 100 är inte onormalt.
En motionerande kropp behöver mycket syre. Kroppens syreförbrukning kan öka från 250 ml/minut när man sitter stilla, till 5 000 ml/minut när man tränar riktigt hårt. Och andningsfrekvensen kan öka från ca 12 per minut till mer än 40.
Motion är ett bra sömnmedel så länge pulsen inte är allt för hög innan läggdags. Musklerna behöver vila för att återuppbygga sig själva efter att de har jobbat i samband med träning, och det sker effektivast när man sover. Trötta muskler hjälper därför hela kroppen att slappna av och till slut falla i sömn.
Mängden kortisol minskar, medan mer adrenalin förs från hjärnan till musklerna där det gör att kroppen blir redo att prestera.
Är du stressad? Läs här hur du kan träna dig stressfri.
Hjärtat är en makalös pump. I vila pumpar det runt ca 5 liter blod i kroppen varje minut, men under hård träning (hos mycket vältränade personer) kan den så kallade minutvolymen öka till hela 40 liter. Som jämförelse rinner det ca 10 liter vatten per minut ur en fullt öppnad vattenkran.
MOTION KAN STÄRKA DITT IMMUNFÖRSVAR Du kan undvika sjukdomar, eller i varje fall vara bättre rustad mot dem, om du motionerar ofta.
Regelbunden träning stärker bevisligen immunförsvaret så länge man inte överdriver och tränar så att man blir helt sänkt. Det gäller också att komma ihåg att byta till torra kläder så snart som möjligt efter passen.
Därför är motion effektivt mot förkylning.
Medan muskler, lungor, hjärta och hjärna får jobba hårt när man motionerar, så blir mag-tarmsystemet desto mer passivt. Eftersom musklerna kräver så mycket syre blir nämligen blodflödet i matsmältningssystemet satt på sparlåga. Det är också därför som man alltid bör äta i god tid innan man till exempel ska ut och springa; i annat fall kommer maten ligga mer eller mindre osmält och ge magbesvär under löprundan..
Motion – särskilt i form av styrketräning – gör att musklerna blir starkare och uthålligare. Det är bra både för den som idrottar och för den som ägnar sig åt vanliga vardagsaktiviteter. Starka muskler är dessutom ett bra skydd mot de funktionsnedsättningar som kommer smygande med åren.
STYRKETRÄNING - ger dig både större och mer trimmade muskler.
När man rör på sig och tränar så stiger pulsen, och eftersom hjärtat är en muskel så kommer den ökade aktiviteten göra att hjärtat växer. Styrkeidrotter, t.ex. tyngdlyftning, skapar ett högre tryck i hjärtat, vilket i sin tur gör att hjärtats väggar blir tjockare. Hjärtat blir helt enkelt mer muskulöst. Uthållighetsidrotter gör istället att hjärtats volym ökar eftersom det måste pumpa runt mera blod.
Flera studier visar att motionsaktiviteter som får cirkulationssystemet att jobba hårdare minskar risken för att utveckla livsstilssjukdomar, t.ex. typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer. En stor amerikansk-europeisk studie visar t.ex. att de 10 % mest aktiva försökspersonerna under en elvaårsperiod hade mycket lägre förekomst av 13 olika cancerformer jämfört med de 10 % minst aktiva:
MINSKA RISKEN FÖR DIVERSE SJUKDOMAR. Vid daglig motion kan du minska risken för att du ska utveckla livsstilssjukdomar.