Nyttiga bakterier

Bakterier är inte bara något vi ska bekämpa. Se här vad de egentligen gör i din kropp!

De nyttiga bakterierna finns speciellt i tjocktarmen, där de utgör en viktig del av den naturliga tarmfloran, d v s den nyttiga balansen mellan olika bakterier. Mjölksyrabakterier, som de kallas, har fått sitt namn efter sin förmåga att producera mjölksyra som en naturlig del av sin ämnesomsättning. Vissa bakterier producerar också ättikssyra det gäller bl a bifidobakterierna. Och det är bra att få i sig både mjölksyra och ättikssyra. Alltså bör vi äta både acidophilus- och bifidobakterier. Därutöver har varje enskild bakteriesort sin egen speciella påverkan. Därför kan det vara en god idé att alternera mellan de olika filerna.

Bakterierna växer i oss

När vi äter de hälsosamma mjölksyrabakterierna påverkar vi typen och mängden av bakterier i tarmen. Både i tjock- och tunntarm finns en mängd olika bakterier, dock allra flest i tjocktarmen.

Och effekten kommer snabbt

Bakterierna förökar sig i tarmen och skapar hela kolonier av nyttiga bakterier som växer vidare. Det ökar direkt innehållet av nyttiga bakterier i tarmen. Dessutom är deras produktion av mjölksyra eller ättikssyra bra för oss, eftersom det oskadliggör de farliga bakterierna.

Denna extraeffekt hjälper till att hålla balansen mellan de goda och de dåliga bakterierna på en bra nivå. Ättikssyra är effektivare än mjölksyra när det gäller att hålla de skadliga bakterierna under kontroll. Så på den punkten kan det vara en fördel att välja de ättikssyra-producerande framför de mjölksyraproducerande bakterierna. Bifidobakterierna är alltså ännu hälsosammare än acidophilusbakterierna.