Träna dig fri från stress

Träning är ett bra sätt att bli av med stresshormoner. Men om du stressar mycket är det andra regler som gäller.

Om till exempel träning blivit en stressfaktor i ditt liv härjar stresshormonet kortisol i din kropp. Då kan hård träning bryta ner dig och göra dig både tjock och sjuk.

När det inte finns tillräckligt många timmar på dygnet för din långa lista av saker som måste göras och stressen kryper under huden på dig, då finns det inget bättre än att ta en rask promenad under klarblå himmel eller förvandla prestationssvetten till träningssvett. Motion är nämligen ett av naturens allra bästa sätt att varva ner och återvinna ro och balans i kroppen.

Stresshormonet försvinner

Motion gör att stresshormonet kortisol försvinner och om du är vältränad klarar din kropp mer stress innan den börjar utsöndra kortisol. Men i vissa fall kan den annars så sunda träningen vara droppen som gör att stresshormonerna går i spinn under en hektisk vardag. Om du till exempel har en fulltecknad kalender med sex hårda träningspass i veckan kan träningen bli ytterligare en stressfaktor.

Anledningen är att kroppen då utsöndrar ännu större mängder kortisol. I små mängder är ämnet bra för dig eftersom det gör att du springer snabbare, presterar bättre eller kan hålla flera bollar i luften samtidigt i vardagen. Men det har en förstörande effekt på både kropp och själ när det blir för mycket.

Känt som "dödshormonet"

I USA har kortisol fått öknamnet ”dödshormonet”, eftersom kroppen inte är gjord för att konstant ha en hög nivå av hormonet.

– Utsöndringen av kortisol hos en frisk person varierar under dygnet. Den är högst på morgonen och lägst på kvällen. Personer som lider av långvarig stress har hela tiden förhöjd kortisolnivå. Det stör den livsviktiga balansen mellan de aktiva och nedbrytande processerna i kroppen och kan leda till allvarliga sjukdomar och andra mindre besvär, det säger Peter Friberg, professor och stressforskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

De allvarligaste konsekvenserna är att blodtrycket och pulsen hela tiden jobbar på övertid och det ökar risken för högt blodtryck och hjärtstopp ytterligare. Dessutom kan du få problem att sova och koncentrera dig, drabbas av depression eller minskad motståndskraft mot infektioner. Kortisol förändrar din ämnesomsättning, så att kroppen förbränner kolhydrater i stället för fett, och det syns tydligt på vågen.

– Musklerna blir insulinresistenta. De förmår inte längre förbränna kalorierna, som i stället sätter sig på magen som fett och gör att vikten ökar. Och just bukfett är det mest osunda man kan ha, och därför kan detta fenomen lätt bli ett förstadium till diabetes, säger Peter Friberg.

Kortisol saboterar din träning

För mycket kortisol kan faktiskt förstöra muskler och därmed de träningsresultat du under lång tid kämpat för att uppnå. Medan måttlig träning, till exempel en 30-minuters promenad, kan sänka kortisolnivån i upp emot två dygn kan för mycket träning bryta ner musklerna. När kortisol gör musklerna resistenta mot insulin, minskar innehållet av protein i musklerna, så att de inte kan växa sig större. Efter en längre tids stress kan de helt enkelt börja minska i storlek.

Det kan vara svårt att själv bedöma när träningen tar överhanden och börjar bli mer skadlig än den gör nytta. Professor Peter Friberg bedömer att det främst handlar om hur du själv upplever träningen:

– Din träning får aldrig bli en extra belastning i en redan stressad vardag. Du ska nämligen alltid må bra av träning. Om du någon dag känner att du tränar utan att känna glädje och det bara är något som måste göras, är det bättre att helt enkelt hoppa över träningen, föreslår han.