Att skaka på huvudet och tacka nej när en kompis serverar fikabröd är svårt. Kanske till och med sårande. Men varför är det så?
MATKULTUR - – Du kan gott säga ‘nej tack’, men du riskerar att ge värden en känsla av att vara avvisad. Läs varför.
Ett sällskap runt ett fint dukat fikabord. Ett fat med bullar och kakor går runt, och alla gäster tar för sig av godsakerna. Stämningen är god. Ända till orden uttalas: “Jag står över, tack.” Då blir det ett hack i skivan.
“Jag kunde se ljuset släckas i värdinnans ögon”, säger Pernille Korte Hansen, som var gäst på kalaset och som vågade säga nej tack, eftersom hon gick på en diet för att gå ner i vikt.
Känslan av att förstöra för de andra minns hon än. Men varför har vi så svårt att acceptera att människor tackat nej till mat eller dryck? “Det finns det inte bara ett, utan många svar på, och alla kretsar kring de kulturella spelregler som vi alla styrs av. De visar hur lite som ska till för att slå omkull stämningen”, säger antropolog Bodil Just Christensen, som har doktorerat i matsociologi.
När vi utmanar normerna kan gå på tok på flera sätt: Mellan dig och den som bjuder på fika. Eller i den större gemenskapen – t ex runt ett födelsedagsbord. Men det kan också sätta själva ceremonien i svängning när det är något vi vill fira. It's complicated, som det heter.
Låt oss börja med vad som händer mellan de två människor som bjuder på och tar emot fikabrödet eller det som erbjuds. Den situation är nämligen lite av ett minfält.
Pernilla tror att hon säger nej till en kardemummabulle. Men om man ska tro på den så kallade gåvoteorin, kan omfånget av avvisningen vara väsentligt större än bullen.
“Allt vi utväxlar – allt från ett sms till en present – skapar band mellan oss. Vi kommer att stå i ett slags ‘social skuld’ till varandra: Jag har givit dig något, och då ska du ge mig något. För varje gång det händer förnyar vi relationen till varandra. När du avvisar en bulle avvisar du därför tekniskt sett relationen till den som bjuder på den”, förklarar Bodil Just Christensen.
Det gör det lättare att förstår varför det kan upplevas stötande eller t o m sårande om ens gäster inte vill ta av den bulle du har lagt upp på fatet. Eller varför det är så svårt att tacka nej till den. Ju fler krafter som lagts i projektet, desto värre. Avvisningen glider troligen enklare ner om det är en ballerinakaka från affären det bjuds på, än om det är en frukttårta som är bakad av bär från trädgården och som tagit flera timmar i köket.
Även på det kollektiva planet kan gemenskapen spricka av situationen. För vad du kanske trodde var en vanlig middag med vänner eller familj, är mer än så. Det är en indikation på att ni hör ihop som grupp. Det faktum att vi äter tillsammans skapar nämligen i sig själv en gemenskap. Det härstammar från den gången när mat var en bristvara, som vi delade med varandra istället för att äta allt själv.
“Om du inte vill äta med de andra sätter du ditt eget behov framför gemenskapens. All samvaro har sina normer. Och det är därför du bara måste äta den där bullen som ställs fram på bordet”, förklarar experten.
Det är precis det som Pernille Korte Hansen har känt. Värdinnan och gästerna har sett fram emot att njuta av fikabrödet tillsammans.
“Om jag då tackar nej blir de andra påminda om att det kanske inte heller borde äta det. Då sitter jag plötsligt där och statuerar det hälsosamma exemplet i förhållande till de andra. Det kan uppfattas provocerande. Jag kan ibland känna att jag blir lite skammad för det”, säger hon.
Ska man få undantagstillstånd att stå över bullarna krävs en giltig förklaring, är Pernilles erfarenhet. Och det är helt korrekt:
“Om du har en sjukdom eller en matallergi så att du blir dålig av att äta det som serveras så är det okej. Men om du tackar nej bara för att du inte vill äta onyttigt, är det ingen legitim anledning. De andra kommer tycka att du kan spara in på kalorierna vid någon annan tidpunkt än mitt i festen”, säger Bodil Just Christensen.
Det finns en skillnad i reaktioner, som Pernille kan skriva under på.
“För fyra år sedan fick jag veta att jag har en autoimmun ämnesomsättningssjukdom. När jag började att säga att jag inte tål t ex bröd eller kakor på grund av min sjukdom togs det emot helt annorlunda. Det blev godkänt till skillnad från att gå på diet”, säger hon.
Hon slipper dock inte uppmärksamheten helt.
''Om du säger nej till någonting skapas ofta en diskussion, där du måste försvara dig själv. Folk börjar att kommentera ens kropp. T ex ‘Du behöver inte gå ner i vikt’. Och det var verkligen inte det jag ville skulle ske. Jag vill bara – lite osynligt – skippa bullen och så kunde vi fortsätta ha trevligt”, säger Pernille Korte Hansen
Men kan födelsedagskalaset blir lika trevligt om vi äter frukt istället för tårta? Det skulle man kunna tro, men det kan du dessvärre inte ta för givet. Mat är nämligen inte bara mat, det är som allt möjligt annat en rekvisita som är en del av att skapa den sociala tillställ, det är som allt möjligt annat en rekvisita som är en del av att skapa den sociala tillställningen
“Vi har alla möjliga kulturellt etablerade system för vad som är rätt att äta till vilka högtider. Om man ska fira något ska det vara lyxig mat och sötsaker efteråt. Det hör till. Därför vore det också märkligt att bjuda gäster på havregrynsgröt”, säger Bodil Just Christensen
Just fester eller gäster på besök ökar förväntningarna på vad som ska ligga på tallriken, och hur vi uppför oss. Men när det kommer till mer vardagliga träffar då? Om du är på lunch på stan, och du själv precis har beställt in en hamburgare och din kompis köper en sallad och vatten.
“Socialt sett är det ingen skillnad på att tacka nej till bullen på din kompis födelsedag, en kollegas fredagsfika på jobbet eller en dessert på parmiddagen. Vilken mat vi väljer sätter ramarna för situationen, och där är en 'riktig kompisdejt' oftast synonymt med något mindre nyttigt. Väljer du bort det och tar en sallad, berövar du också din kompis en del av upplevelsen som hon troligen sett fram emot”, säger Bodil Just Christensen.
Tillbaka till födelsedagen, där Pernille sitter runt bordet med andra kvinna som kanske också försöker att begränsa intaget av kaloritung mat. Låt oss föreställa oss att de faktiskt också skulle föredra att skippa bullen. Är alltihop då egentligen en teater där vi alla låtsas som att vi njuter av någonting som egentligen på flera sätt är ett dilemma för alla?
“Ja, det kan man säga. Man kan fråga sig: Varför kan vi inte ha ett kalas utan fikabröd? Alla ville egentligen ha något nyttigare, t ex en skål med frukt och färska bär!” säger Bodil Just Christensen och skrattar.
Att det ändå inte går att byta ut fikabrödet, finns det en förklaring till:
“Hälsobegreppet har förändrats markant under de senaste 15 åren, men de sociala normerna är fortfarande starkt förankrade i traditionella
värden. Därför är det svårt att föreställa sig ett födelsedagskalas utan sötsaker”, säger antropologen.
Det kan också uppstå en klyfta mellan vad folk vill ha och vad som hör till sociala och kulturella normer. Det kan vara vegetarianen som kommer hem till jul och blir mött av en köttig buffé. Eller den romantiska middagen där värden inte har tagit höjd för att dejten äter paleokost.
“Det blir otroligt besvärligt, för värden är socialt ansvarig för att servera passande mat. Om gästen inte kan äta det förstörs stämningen. Gästen blir också generad”.
m du ändå vill undvika den typen av missförstånd så är uppmaningen av stämma av menyn innan middagen. Då är det fritt fram att lägga fram sina matprefenser på grund av dieter och allergier, och då slipper man göra det på plats, och alla kan njuta av tillställningen utan sårade känslor.
Källa: Bodil Just Christensen, antropolog och ph.d. i matsociologi, DTU