Kan jag göra cellprov när jag har mens?
Vad gör du om du har en bokad tid för cellprovtagning och så får du plötsligt mens? Tar du testet ändå eller ska du boka om tiden? få gynekologens rekommendation här.
Vad gör du om du har en bokad tid för cellprovtagning och så får du plötsligt mens? Tar du testet ändå eller ska du boka om tiden? få gynekologens rekommendation här.
Gynekologisk cellprovtagning erbjuds regelbundet till alla kvinnor mellan 23 och 49 år, i Sverige. Vid gynekologisk cellprovtagning tas ett cellprov från livmodertappen. Provet tas för att tidigt upptäcka cellförändringar som annars kan leda till livmoderhalscancer. Gynekologisk cellprovtagning infördes i Sverige i slutet av 1960-talet. Både insjuknande och dödlighet i livmoderhalscancer har sedan dess minskat till mindre än hälften.
Provet tas med hjälp av en plastspatel och en liten borste under tiden som du ligger i en gynstol. Metoden som används är ett så kallat vätskebaserat cellprov, vilket innebär att cellerna läggs i ett vätskefyllt rör som sedan skickas till laboratiorium. Du ska inte ta cellprovet om du har pågående menstruation, utan vänta tills menstruationen är över. Kom ihåg att gå på dina cellprovtagningar – det räddar liv!
LÄS OCKSÅ: Menstrosor – lär dig mer om dem här
Ett brev med provsvaret brukar komma inom sex veckor.
Cirka 90 % har normala celler
De allra flesta får svaret ”normalt provsvar”. Men även om ditt prov är helt normalt rekommenderas det att du går på dina cellprovtagningar varje gång du blir kallad.
Cirka 10 % har atypiska celler eller cellförändringar
Om laboriatoriet hittar atypiska celler får du svaret ”omprov” eftersom cellerna kan bero på t ex svamp eller en annan infektion i underlivet.
Du kan också få svaren ”provet visar cellförändringar” och/eller ”provet visar HPV”, att du har cellförändringar betyder inte att du har cancer. Förändringar är förstadiet, som sällan utvecklas till cancer. Låggradiga cellförändringar kan kroppen ofta själv behandla och vid svårare förändringar opereras ofta en bit av livmodertappen bort.
Källa: Christine Felding, specialläkare i gynekologi och obstetrik