Att fysisk aktivitet är viktigt för vår hälsa har varit en viktig ståndpunkt i många hälsoforum. Dock är det inte alla som vet varför. I denna artikel tittar vi närmare på fysisk aktivitet och dess inverkan på hälsan och välbefinnandet. Vi kommer också att se vilka fördelar som finns med regelbunden fysisk aktivitet.
I dagens samhälle sker mycket av det vi gör sittandes. Vi kan sköta våra dagliga arbetsuppgifter sittandes framför datorn, och spendera fritiden i soffan på surfplattan och bläddra genom Casinotopplistan.com för att hitta nya digitala aktiviteter att spendera tid på. Dock blir alltför mycket stillasittande inte hälsosamt för oss i längden.
Faktum är att om för mycket tid spenderas stillasittande ökar de negativa konsekvenserna på våra kroppar. Vi löper större risk att drabbas av sjukdomar som diabetes typ 2, stroke och högt blodtryck. Därtill minskar även vår prestation och koncentrationsförmåga då blodcirkulationen till hjärnan blir sämre.
Enligt Rebecca Nugent, fysioterapeut på Capio, ska vi egentligen inte sitta mer än i 30 minuter i sträck, då kroppen redan efter denna tid börjar reagera negativt. Nugent berättar även att vuxna dessutom behöver minst 30 minuters pulshöjande fysiskt aktivitet om dagen för att kroppen ska må bra.
Förutom att den fysiska aktiviteten påverkar hälsan positivt rent allmänt, finns det en del mer specifika aspekter av rörelse som gör att vi mår mycket bättre. Att låta kroppen få arbeta fysiskt är exempelvis bra för både hjärta och lungor, och kan minska riskerna för att man i framtiden ska drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.
Anledningen till detta är att hjärtats muskulatur förstärks och gör pumpningen av blod i kroppen mer effektiv som resulterar att i kroppens organ syresätts bättre. Även skelettet, musklerna och lederna får bättre motståndskraft vilket minskar risken för skador.
Dessutom kan pulshöjande aktiviteter öka förbränningen och motverka en ohälsosam viktuppgång. Men den kan också öka våra energinivåer och ge oss ett förstärkt välbefinnande och psykisk hälsa.
Det är sedan länge känt att sportutövning ökar utsöndringen av endorfiner och gör att vi känner oss gladare. Visst ligger det något i det då fysisk aktivitet kan minska risken för sjukdomar som depression, ångest och stress.
Bland annat kan regelbunden fysisk aktivitet bidra till bättre hantering av stress, och kan minska känslor av oro eller ångest. Förutom att träningen kan göra oss mer stabila i våra känslor tack vare endorfinerna, blir det även en distraktion från tankemönster som är negativa och som annars får oss att må dåligt.
Fysisk aktivitet kan även leda till social samvaro för personer som umgås i träningsgrupper, föreningar eller andra liknande aktiviteter. Något som också kan förstärka den positiva effekten på vårt psykiska välmående och leda till färre sociala isoleringar samt moment av oro, ångest eller depression.
En av förklaringarna till detta fenomen är att när vi får igång blodcirkulationen och pulsen, minskar produktionen av stresshormoner i kroppen som kan vara skadliga för oss i för höga halter. Dels får stressen oss att må dåligt rent mentalt, dels kan den även påverka kroppen rent fysiskt med sömnproblem eller utbrändhet.
Enligt en undersökning gjord av Folkhälsomyndigheten är det endast runt 67 procent av alla mellan 16 och 84 år som uppfyller riktlinjerna för fysisk aktivitet. Det vill säga minst 30 minuters pulshöjande aktivitet per dag. Något som egentligen borde vara högre - speciellt bland de vuxna då aktiviteten visar sig minska från 30 år och uppåt.
Det är dock aldrig för sent att börja träna då det inte finns någon som helst åldersgräns för fysisk aktivitet. Dock rekommenderas personer som har ett stillasittande arbete eller får lite fysisk aktivitet i vardagen att börja träna på ett nyttigt och hälsosamt sätt. Dels för att skapa en mer hållbar vana, dels för att det inte ska uppstå några skador på vägen.