Så påverkas kroppen av alkohol
Det sägs att alkohol stiger en åt huvudet men i realiteten påverkas också många andra organ i kroppen.
Det sägs att alkohol stiger en åt huvudet men i realiteten påverkas också många andra organ i kroppen.
Kemiskt sett är alkohol en liten molekyl, en kort kedja av kol, syre och väte, som på grund av sin storlek lätt upptas i kroppen.
Alkohol utvidgar de perifera blodkärlen i hudens yttersta lager, i synnerhet i ansiktshuden, som blir rödmosig.
Även känslan för kyla/värme påverkas. Blodet rinnner till huden så att man känner sig varm även när det är kallt. Med andra ord: man känner inte kylan på samma sätt som normalt, vilket kan vara farligt.
Alkohol upptas i blodet genom slemhinnorna i mag- och tarmväggen. Upptagningen - och därmed också effekten av alkohol - sker mycket snabbt eftersom molekylerna i alkohol är små.
Cirka 90 av alkoholen förbränns i levern. Den kan förbränna cirka 7 gram alkohol på en timme. Ett glas vin t ex innehåller cirka 12 gram. Stora mängder alkohol forstör levern.
Centrala nervsystemet hämmas av alkohol. Det betyder att man ofta känner sig som världsmästare i allting. Ängslan oro och hämningar försvinner när man är berusad. I måttliga mängder kan alkohol avlägsna en rad blockeringar men det kan vara farligt, inte minst i samband med bilkörning. Samtidigt som omdömes- och reaktionsförmågan sjunker väsentligt stiger självförtroendet nämligen, vilket i kombination med bilköring alltid är en livsfarlig cocktail som man ska absolut ska undvika.
Utsöndringen av urin stiger mer än vätskeintaget. Det beror på att alkohol hämmar produktionen av ADH-hormonet (vasopressin) från hypofysen. Vid nedsatt ADH-produktion utsöndras mer vätska än kroppen behöver. Det framkallar bl a törst och torr mun några få timmar efter alkoholintaget.
Cirka tio procent av alkoholen utsöndras via urin, svett och utandningsluft.
Små mängder alkohol verkar sexuellt stimulerande. Män kan t ex "hålla på" längre. Men större mängder har inte någon gynnsam effekt på sexlivet. Män upplever tvärtom ofta att de inte får stånd och både män och kvinnor har svårare för att få orgasm om de har druckit (för) mycket.
Alkohol ökar produktionen av magsyra så att aptiten stimuleras och stärker matsmältningen. Matsmältningskanalen irriteras och blodsockret sjunker om magen är tom.
I måttliga mängder är alkohol - inte bara rödvin utan också t ex öl och starksprit - blodförtunnande.
Dessutom ökar alkohol blodets halt av nyttigt HDL-kolesterol.
Gravida kvinnor uppmanas att helt avstå från alkohol under graviditeten. Det finns nämligen risk för att fostret tar skada, i synnerhet under graviditetens första skede då barnets organ bildas. Det beror på att alkohol går direkt via kvinnans moderkaka in i barnets blod.
Fostret hjärna, som utvecklas under hela graviditeten, kan dock ta skada också under graviditetens senare delar, och därför är det aldrig för sent att sluta dricka under graviditeten. Risken är liten vid ett glas någon gång då och då, men stiger om man dricker regelbundet.
Fosterskador som beror på att modern druckit alkohol är olika vanliga i olika länder. Frankrike, det land i världen som har högst alkoholkonsumtion, var det land där man först uppmärksammade alkoholbetingade fosterskador.