Din hjärna vill ha fisk

Lika väl som du kan topptrimma din hjärna med god kost, så kan det motsatta ske, om du väljer andra födoämnen.

7 juli 2015

Feta kött och mjölkprodukter ger dåligt minne.

När man äter mycket fett blir blodet mer tjockflytande. Det medför att det får svårare för att transportera syre till hjärnan. En del av det fett man äter lagras dessutom i cellmembranen - även i hjärncellerna. Äter man primärt mättat fett från kött och mjölkprodukter blir membranen "styvare" och svårare att passera för hjärnans nervimpulsre.

Äter man däremot omättat fett från fisk och växter blir cellmembranen "mjukare" och lättare att tränga igenom. I synnerhet den omättade fettsyran n-3 (fiskolja) har varit i fokus som en viktig byggsten för optimal utveckling av hjärnan. Man bör därför begränsa mängden mättat fett i maten och i stället för smör exempelvis använda rapsolja eftersom den har en bättre sammansättning av fettsyror. Därutöver bör man äta fisk regelbundet.

Zink från fisk och skaldjur förbättrar hjärnfunktionen

Den nyttiga fiskoljan är dock inte det enda skälet till att man ska äta fisk. Fisk innehåller nämligen också vitaminer, mineraler och spårämnen, bl a zink, som kosten annars är fattig på.

Enligt Dr Sandstead vid University of Texas Medical Branch i USA kan även en mindre zinkbrist påverka minnes- och koncentrationsförmågan negativt. I Dr Sandsteads försök steg en grupp kvinnors förmåga att känna igen ord således med 12 procent och att känna igen saker med 17 procent då de fick zinkbehovet täckt.

Zink finns framförallt i fisk och skaldjur, vilket kan vara en del av förklaringen till det engelska ordspråk som säger att "seafood is brainfood". Andra zinkkällor är spannmålsprodukter och baljväxter.

Men det finns ingen anledning att ta tillskott av zink. Den zink man får i sig genom kosten ingår i ett betydligt mer komplicerat och viktigt sammanhang än ett ensamt piller kan åstadkomma.

Du gör klokt i att äta mer frukt och nötter

Massor av frukt och nötter ingår också i den intelligenta matplanen - det menar i varje fall Dr Penland, psykolog och forskare vid Departement of Agriculture's Grand Forks Human Nutrition Reserach Center i USA. Enligt Dr Penland påverkar spårämnet bor hjärnans elektriska aktivitet. Bor finns i synnerhet i frukt, nötter, baljväxter och broccoli. Dr Penland satte en försöksgrupp på omväxlande borrik diet och lät dem utföra olika uppgifter, bl a följa ett föremål med joystick på en dataskärm. När försökspersonerna fick den borfattiga dieten blev hjärnans impulser trögare, och de fick svårare för att följa föremålen med joysticken än efter att ha intagit den borrika dieten.

Man ska emellertid komma ihåg att frukt och nötter - liksom t ex fisk - innehåller en lång rad olika ämnen. Och det är ytterst sannolikt att det är just sammansättningen av dessa ämnen som har den gynsamma effekten - och inte bor isolerat i ett piller.

Enligt Dr Penland är det också viktigt för hjärnaktiviteten att få tillräckligt med ämnena thiamin, riboflavin, karoten och järn.

Tillsammans med andra forskare studerade Dr Penland sambandet mellan näringsstatus och en hjärnaktivitet hos en grupp personer som var över 60 år gamla. Brist på thiamin hänger enligt deras undersökning samman med en något lägre hjärnaktivitet. De som fick tillräckliga mängder riboflavin hade det bästa minnet. Och de som fick tillräckligt med karoten - ett färgämne som finns i många grönsaker och omvandlas till A-vitamin i kroppen - var bäst på att lösa problem. De som fick tillräckligt med järn hade störst hjärnvågsaktivitet.

Thiamin finns framförallt i spannmålsprodukter, nötter och kött, riboflavin i lever, mjölk och mandel. Karoten finns i morötter, broccoli och spenat. Järn får man framförallt från lever, kött, skaldjur och spenat.

Enligt Dr Penland är det onödigt att äta järn och de omtalade vitaminerna som kosttillskott. En varierad och sund kost kan utan vidare täcka behovet.

Stora mängder koffein gör dig inte piggare

Det vi dricker har liksom det vi äter stort inflytande på vår mentala kapacitet. De bästa exemplen härpå är alkohol och koffein. Koffein finns framför allt i kaffe men också i mindre mängder i coladrycker och vanligt te. Det har gjorts otaliga undersökningar av hur både koffein och alkohol påverkar kroppen.

Små doser koffein skärper koncentrationsförmågan, uppmärksamheten och reaktionsförmågan. Men det intressanta är att större mängder koffein inte har motsvarande större effekt. Det har alltså ingen betydelse om man dricker mer än ett par koppar kaffe om dagen - i varje fall inte om man dricker kaffe för att bli piggare.

Koffein tillför inte hjärnan mer energi. Det verkar uteslutande indirekt genom att slå ut adenosin - ett ämne som får hjärnan att koppla av. Koffein verkar dessutom antidepressivt. Men som i alla andra sammanhang ska man inte överdriva. För mycket koffein förstör humöret och kan bl a orsaka huvudvärk och hjärtklappning.

Många har förmodligen också egna erfarenheter av hur kraftigt alkohol påverkar hjärnan...Scanning av hjärnor på unga alkoholister har dokumenterat skador på hjärnbarken i form av krympning samt en generellt nedsatt förbränningsaktivitet i hjärnan. Hjärnan på en 30-årig alkoholist liknar således hjärnan på en 50-årig icke-alkoholist. Det är framför allt minnet som tar skada.

Vätskebrist är en annan erkänd faktor som påverkar vår mentala kapacitet. Redan vid en vätskeförlust på omkring tre procent av kroppsvätskan sjunker prestationsförmågan och en större vätskeförlust kan ge minnessvikt och minska koncentrationsförmågan. Tänk på att kaffe, te och alkohol är vattendrivande. Dessa drycker bör därför alltid kompletteras med massor av vatten.

Nå ditt mål 2019!

Kanske är du intresserad av ...

I FORM tipsar