Bröstsmärtor, andnöd och hjärtklappning. Stress kan visa sig på många olika sätt. Här får du svar på vad som händer i din kropp och vilka symptom du ska hålla koll på.
STRESSYMPTOM Ont i bröstet kan vara ett av kroppens sätt att signalera stress på.
När din kropp utsätts för stress, för den sig i verkligheten redo för kamp. Metoden härstammar från stenåldern, då vi ofta var i fara. Om ett vilt djur gick till angrepp, till exempel, gick stenåldersmänniskan in i alarmberedskap för att hantera situationen.
Idag reagerar våra kroppar på ett likadant sätt, när vi utsätts för nutidens "faror" på jobbet eller i hemmet. Kroppen uppför dig som om den var utsatt för fysisk fara och förbereder sig på att fly, kämpa eller spela död. Och det är när vi konstant befinner oss i detta tillstånd, som stress blir farligt. Här går vi igenom några av de klassiska stressreaktionerna i kroppen.
Stress sätter kroppen i alarm-beredskap så det är redo att fly från eller bekämpa en fara. Därför boostas processer i kroppen, som är gynnsamma, om du ska fly, kämpa eller göra en extraordinarie insats. Samtidigt sätts processer, som inte är akuta, på standby. Därför påverkas kroppen på många olika områden. Här går vi igenom de viktigaste.
Stress påverkar särskilt kroppens hormoner i hjärnan och binjurarna. Det är till exempel från binjurarna som hormonet kortisol utsöndras. Kortisol är vanligtvis ett gynnsamt hormon, som till exempel hjälper kroppen att bekämpa infektioner, men det är inte bra om kortisol stannar för länge i kroppen. Det försvagar nämligen produktionen av adrenalin, så du istället för att få energi till kamp och flykt blir trött och passiv. När kortisol är i kroppen under för lång tid bryts ditt immunförsvar ner.
LÄS OCKSÅ: Så förändrar en hög kortisol-nivå din hjärna
Vår förmåga till att tänka och lösa problem sitter huvudsakligen i frontalloben, och när vi blir stressade slår frontalloben ifrån och vi förlorar delar av vår tankekontroll. Förenklat kan man säga att när stress och rädsla tar över i hjärnan så går andra delar offline. Några av de delarna kan till exempel vara inlärningsförmåga och korttidsminne, och därför kan tillståndet också göra oss glömska.
När kroppen blir stressad sätts många av våra fysiska funktioner på paus. Kroppen tror att vi ska använda alla våra krafter på att bekämpa faror, och då blir det mindre viktigt att till exempel gå på toaletten eller att äta bra mat. Stress kan därför leda till bristande aptit eller förstoppning eftersom magen och tarmsystemet går ner i aktivitet.
LÄS OCKSÅ: Symptom – hur känns förstoppning?
Stress får hjärtat att slå snabbare eftersom kroppen vill se till att blodet kommer ut snabbt till de stora musklerna, så du är redo för kamp. Hjärtat slår också snabbare eftersom hjärnan kan få massor av syre så du inte svimmar och blir ett lätt byte. Det kan ge en stickande känsla i ben, armar och händer.
Stress kan få ditt blodtryck att stiga, eftersom det aktiverar delar av våra nervsystem, som hänger ihop med både hjärtrytm och blodtryck. När vi går in i kamp/flykt-läge utlöses också adrenalin, vilket kan också få både puls och blodtryck att stiga.
Det är inte farligt att ha högt blodtryck under kort tid, men förhöjt blodtryck över längre tid kan orsaka både slaganfall och blodproppar.
Stress kan kännas som en klump i bröstet eller rena smärtor. Det beror bland annat på att din andning har en tendens att bli snabbare, och det får blodkärlen att dra ihop sig, så du får pirrande känsla i fingrarna och smärtor i bröstet. När din andning stiger flyttar den sig från magen till bröstet, och det kan också resulterar i bröstsmärtor.
Stress ökar svettproduktionen så kroppen kan kylas ner efter en eventuell kamp eller flykt. Den processen kan ge en känsla av växlande värme och kyla i kroppen.
En del av kroppens stressberedskab är att musklerna spänns och görs redo för kamp. Spänningarna sitter ofta i nacken och axlarna. Har du spänningar under en längre tid kommer du troligen uppleva att du är tröttare än normalt, eftersom kroppen använder mer energi än den behöver på att hålla musklerna spända.
När kroppen är stressat frigörs adrenalin i större mängder än normalt. Det kan bland annat få dina händer att skaka. Skakiga händer kan också uppstå som ett resultat av för lite sömn, vilket också är en typisk biverkning av att kroppen går på högvarv.
Om du är stressad under längre tid hålls kroppen i ett hyperaktivt tillstånd, där den hela tiden är på sin vakt, och det dränerar ditt nervsystem. Ignorerar du kroppens signaler kommer den skicka ut fler och fler varningssignaler och den slutar inte förrän du tar hand om den och lugnar ner dig.
Fortsätter du utan att göra något är det stor risk att du tillslut kollapsar, och blir helt slut, du blir utbränd och helt utan energi. Du går in i den numer klassiska väggen. Det kan ta lång tid att ta sig ur det tillståndet.
LÄS OCKSA: Stressframkallat håravfall
Forskare och experter är fortfarande oense om huruvida stress har skuld i fysiska sjukdomar. Men de flesta är eniga om att långvarig stress kan gå ut över ditt immunförsvar och göra dig mer mottaglig för andra sjukdomar.
Samtidigt kan det få ditt blodtryck och din puls att stiga, vilket på lång sikt kan orsaka åderförkalkning och blodproppar.
Stress medför också osunda vanor, som kan göra dig mer sårbar för andra sjukdomar. Till exempel tillståndet få dig att röka mer, äta onyttigt, sova dåligt, utföra mindre fysisk aktivitet och kanske medföra ett ohälsosamt användande av medicin.
LÄS OCKSA: Möjliga vinster med Wim Hof-metoden
Det finns studier som visar på ett samband mellan stress och cancer, men den vetenskapliga dokumentationen är inte särskilt stor. Det är till exempel svårt att slå fast om det är stress som får cancer att växa i kroppen eller om det är några av de livsstilsförändringar som det kan medföra, till exempel rökning, osund mat, dålig sömn osv.
Forskarna menar att stress kanske kan förvärra en redan existerande cancersjukdom. Men det är svårt att bevisa att det skulle vara en direkt orsak till cancer.
Stress har en tendens till att förvärra psykisk ohälsa. Har du till exempel benägenhet för ångest, så kan stress vara den faktor som utlöser ett ångestanfall. Det samma gäller för depression.
Stress påverkar också depressionsförloppet på det sättet att depressionen vara längre, symptomen förvärras och det kommer oftare tillbaka. Att vara stressad kan också motverka behandlingen av en depression.
Om du har varit riktigt pressad under en period, och sedan blir ledig, märker du kanske att din kropp plötsligt börjar att reagerar annorlunda än den brukar. Det beror på att kroppen ibland reagerar först när den börjar slappna av igen.
Efter en period då systemet går på högvarv, förstår den nu att det inte längre är någon fara, och då kan alla fysiska behov, du inte märkte medan du var stressad, plötsligt skölja över dig.
LÄS OCKSÅ: Så stänger du av alla tankar när du ska sova