Älska din stress

Du kan gå under av stress, men stressen kan också höja dina prestationer till nya nivåer och ge dig massor av djävlar anamma. Förstår du varför du reagerar med stress, kan du vända det till något positivt. Vi visar dig hur.

16 mars 2009 av I FORM

Här är dagens goda nyhet: Du skall vara glad åt att du är stressad. Stress är nämligen en nödvändig - för att inte säga livsnödvändig - reaktion för oss. Ingen stress, inget liv. Utan stress inga prestationer. Utan stress, ingen utveckling.

Vi hade inte överlevt, om vi inte hade haft vår stressberedskap. Om vi inte snabbt som blixten kunde växla från vila till ett tillstånd av strids- eller flyktberedskap. Tack vare urgamla reaktioner i hjärnan kan kroppen reagera på nya situationer på nolltid.

Därför reagerar du på samma sätt, om du skall hålla tal inför hundra personer som när en urmänniska mötte en sabeltandad tiger: blixtsnabbt skickar ett centrum i hjärnan, som heter hypotalamus, signaler till binjuremärgen, som utsöndrar stresshormonerna adrenalin och noradrenalin. Därmed ökar hjärtfrekvensen, du får högre puls, högre blodtryck och snabbare andning med ökad transport av syre till muskler och hjärna.

Kort sagt: ready for action. Ren överlevnad och en funktionell och aktiv reaktion på den uppkomna situationen.

Visar det sig att situationen inte är särskilt farlig - att publiken skrattar åt ditt första skämt, eller att den sabeltandade tigern lägger sig för att sova - så sjunker nivån av stresshormoner och du slappnar av igen. Blir situationen tillspetsad - publiken reser sig och går, eller tigern slickar sig lystet runt munnen - reagerar du genom att öka stressberedskapen och förbereder dig för att slåss eller fly fältet.

Såväl strid som flykt skall i ett sådant sammanhang förstås som funktionella, positiva och aktiva handlingar, som ger bästa möjliga lösning på situationen. Flykt förknippas här inte med fruktan, utan är en ändamålsenlig reaktion som är inriktad på handling.

Man kallar även detta stressystem med utsöndring av adrenalin för det aktiva systemet. Det är det stressystem som gör att du över huvud taget kan prestera något, oavsett om det är på fotbollsplanen, inför ett prov eller i vardagen. Fjärilar i magen beror till exempel på det aktiva stressystemet.

Det är stor skillnad på att ha mycket att göra och att vara stressad. Vad är du? Gör vårt stresstest och få svaret.

Den onda stresspiralen

Som du nog vet alltför väl, är stress inte alltid något man jublar över. Eftersom vi har ett aktivt och positivt stressystem, kommer det inte som en överraskning att detta har en passiv och negativ motpol. Det är den du känner till från jobbet, när uppgiften skall vara klar om tjugo minuter, och du vet att det kommer att ta minst tre kvart.

Den negativa stressreaktionen uppstår, när den situation vi befinner oss i inte omedelbart kan lösas genom att slåss eller fly. Alltså en situation där vi upplever att vi inte har någon handlingsfrihet.

I det läget skickar hypofysen signaler till binjurebarken, där stresshormonet cortisol utsöndras. I förlängningen hämmas utsöndringen av adrenalin och i stället för att vi mobiliserar mer energi för att bli redo för strid eller flykt, så inträffar det motsatta.

Vi blir mer passiva, defensiva och hoppas att någon skall komma och lösa problemet åt oss. Vi har helt enkelt inte lust att syssla med den aktuella situationen, och de nödvändiga fjärilarna i magen har förvandlats till arga bin.

Det händer många, när de skall utföra något viktigt. I motsats till vad som var fallet med det aktiva systemet, så finns det ett direkt negativt samband mellan det passiva systemet och vår prestationsförmåga. Ju mer cortisol, desto sämre prestar vi. I extrema fall paralyseras vi och kan inte röra oss ur fläcken.

Stress gör dig sjuk

Det passiva stressystemet förhindrar att vi löser de problem som finns på ett ändamålsenligt sätt. Därmed fortsätter stressreaktionen, eftersom problemen fortsätter, vilket innebär att vi fortsätter att utsöndra adrenalin och cortisol och inte kommer ned i vilonivå igen.

Det är här nästa problem uppstår. Inte nog med att vår prestationsförmåga blir sämre, när det passiva stressystemet aktiveras. Stresstillståndet förlängs också, och det är på lite sikt direkt skadligt för vår hälsa.

En här och nu-stressreaktion med adrenalinet i full gång (till exempel i samband med idrott) är nyttig och bra för både kroppen och psyket. Det är när stressnivån inte sjunker igen som stressen blir farlig. Då försvagas vårt immunförsvar, och blir lättare mottagligt för sjukdomar som omfattar allt från vanlig förkylning till ökad cancerrisk.

Eller så är vi på väg mot förhöjt blodtryck, hjärtkärlsjukdomar och blodproppar. Är vi disponerade för det, kan vi också reagera med mer eller mindre kronisk ångest eller depression.

Nå ditt mål 2019!

Kanske är du intresserad av ...

I FORM tipsar