Ledsen eller deprimerad – vad är skillnaden?

Att vara nedstämd ibland är en naturlig del av att vara människa. Men hur dåligt ska du – eller någon av dina nära – må innan du ska söka hjälp? En läkare hjälper oss att se skillnaden mellan att vara ledsen och att vara deprimerad.

Ledsen kvinna

ALLA MÄNNISKOR GÅR IGENOM KRISER I LIVET vissa är värre än andra, men när ska du söka hjälp?

© iStock

Skilsmässa, sjukdom, död i familjen eller att bli avskedad. Det är många livshändelser som kan få oss att hamna i kriser. Det kan få oss att känna oss så oroade, misslyckade eller uppgivna att det kan kännas övermäktigt att ens gå upp ur sängen eller att göra vardagliga sysslor. Därifrån är steget inte långt till att stämpla sig själv och säga: “Jag är deprimerad.”

Men det ska vi se upp med, för det är stor skillnad på att vara nedstämd och att ha en psykisk sjukdom som depression, och det är bra att lära sig skillnaden mellan dem. Då är du bättre förberedd om du eller någon som står dig nära en dag mår sämre än vad som är normalt. Så lyder rådet från Birgitte Ries Møller, som har arbetat som läkare i 18 år och som har mött och behandlat många patienter med psykisk sjukdom.

Hjälper inte att ta semester

I sitt arbete möter hon dagligen helt vanliga människor som söker samtalskontakt eftersom de inte känner igen sig själva, och det gör dem rädda och oroliga. Sorg och depression blandas ofta ihop. “Är du deprimerad, så har du kommit dit där du inte mår bättre av en veckas avkopplande semester på Mallorca”, säger Birgitte Ries Møller och skyndar sig till tillägga att förklaringen om skillnaden behöver utvecklas. Det återkommer vi till.

Men låt oss först sätta oss in i en situation där du har hamnat i ett mörkt, djupt hål, som är svårt att ta sig upp ur av egen kraft. Precis som med alla andra symptom på sjukdom tar du troligen kontakt med en läkare för att få hjälp.

Vanligtvis kommer läkaren be dig fylla i ett formulär, som tar tempen på ditt humör, innan ni har en konsultation. Frågeformuläret består av frågor om hur du har mått under den senaste tiden. Du kan se det længere nede _SE

Kroppen avslöjar depression

Under konsultationen kommer du och läkaren gå igenom frågeformuläret och dina svar, där du har kryssat för om du har bristande energi, haft sömnbesvär osv. Svaren i frågeformuläret är dock inte det viktigaste när läkaren ska avgöra var på skalan ditt sinnestillstånd ligger. Hen räknar i minst lika stor omfattning in den så kallade kliniska bedömningen av dig.

Kroppsspråket kan nämligen skvallra om psykisk sjukdom. En människa som är deprimerad förlorar ofta sin mimik och har “gardinen nerdragen”, som Birgitte Ries Møller kallar det. Hon träffar ofta patienter som visar sig ha andra sjukdomar, som ämnesomsättningssjukdomar eller cancer, men som har reagerat på att de t ex är ovanligt trötta eller känner sig ovanligt nedstämda.

På samma sätt som ett frågeformulär är otillräckligt för att ställa en diagnos, så är ett enda samtal också det. Det krävs nästan alltid minst ett samtal till innan läkaren kan avgöra om patienten ska hänvisas till en psykolog, en psykiater eller behöver fler samtal med läkaren för att må bättre. Därför krävs det också insikt, erfarenhet och – kanske viktigast av allt – människokännedom innan läkaren kan avgöra vilket nästa steg ska bli.

Ofta är det, enligt Birgitte Ries Møller, de sjukaste patienterna som säger att det “nog inte är någonting fel”. När hon träffar en patient som kommer för att få en remiss till en psykolog, “för jag tror att jag är deprimerad”, är hon däremot mindre orolig.

Något är förändrat

Låt oss återgå till vilka tecken som skiljer nedstämdhet från en depression. Tiden är en av de faktorer som spelar en stor roll. Det nedstämda tillståndet ska ha pågått under minst två veckor innan man kan kalla det en depression. Och känslan ska finnas där mer eller mindre hela tiden. Med andra ord: Om ditt humör pendlar från dag till dag eller från timme till timme så är du troligen inte deprimerad.

Om du däremot känner att ditt humör har förändrats från hur du brukar må, och du i stort sett inte varit “uppe från källaren”, sedan du började att må dåligt, så kan situationen vara mer allvarlig.

En annan skillnad mellan de nedstämda och de deprimerade är förmågan att sätta ord på sina känslor. De flesta som är tillfälligt nedstämda kan berätta hur de mår. Har du däremot drabbats av en depression är koncentrationen och handlingskraften ofta också drabbad, och det kan märkas när du ska förklara dina symptom, som kan framstå som osammanhängande.

Utlösande livshändelser

Det är stor skillnad på vad som kan utlösa krisen. Vi kommer alla att möta motgångar på livets väg, men det är stor skillnad på om de slår ut oss känslomässigt eller inte. Det kan vara allt från att du får sparken till skilsmässa, sjukdom eller död. Det är de situationer där vi tvingas justera våra ambitioner eftersom livet har fört oss in på en avkrok, som vi inte räknat med att hamna på. Det är naturligt att reagera med sorg när vi blir omskakade i grunden.

Befinner du dig däremot i en djup dal utan att ha en aning om varför du hamnade där, pekar pilen mer mot en depression.Det kan också upplevas som en extra börda – utöver att du är nedstämd – att du inte förstår hur du plötsligt kan känna dig så låg. Du kan vilja isolera dig och känna att all typ av social samvaro är fullständigt övermäktigt.

Bevara handlingskraften

Det krävs med andra ord en del kunskap för att kunna avgöra hur djupt din sorg sitter. Vantrivs du “bara”, eller mår du så dåligt att ditt tillstånd kräver professionell behandling?

Det kan ha stor betydelse för folks handlingskraft, om de får det ena eller andra beskedet. Många går till läkaren bara för att få bekräftat att det inte är något fel. Det ger styrka att få höra av läkaren att man inte har en depression.

Och så finns det de som bör få antingen medicin, ytterligare samtalsterapi eller bägge delar. För att ställa diagnosen depression behöver en läkare vara helt säker. Det viktigt att patienten får rätt hjälp, och beskedet kan ta död på handlingskraften från den som får diagnos. De kan känna att det inte finns något de själva kan göra för att må bättre. Det är synd, för i de allra flesta fall kan du själv bidra till processen.

Prata om det svåra

Om det finns ett enda budskap som Birgitte Ries Møller vill att alla ska ha med sig, så är det att du ska prata med andra om vad du går igenom.

Det verkar lindrande att sätta ord på känslor och tankar eftersom de faller på plats bättre. Ofta blir vi mer på det klara med vad utmaningen är och hur vi kan tackla den när vi har formulerat det för någon annan människa.

Det behöver inte vara en läkare eller en psykolog du anförtror dig till. Trots att tröskeln kan vara hög för många så är det bra att använda ditt närmaste nätverk för att prata om svåra saker. Det krävs ett gammalt hederligt samtal, så det är ingenting du kan ta över sms eller Messenger.

Utöver att du nästan alltid kommer att må bättre efteråt, så upptäcker de flesta också att det stärker vänskapsbanden eftersom vi kommer närmare varandra när vi är med om svåra saker tillsammans. Föredrar du att prata med någon utomstående är du alltid välkommen att söka läkarhjälp. Du ska inte känna att du är till besvär.

Sorg är mänskligt

Det finns en första gång för allt. Även för ett tungt sinne. Är det första gången i livet du känner sig nedstämd är det klart att du behöver famla dig fram innan du hittar din väg upp ur hålet och ut i ljuset. Trots att vi under de senaste 20 åren har blivit bättre på att erkänna psykisk sjukdom och prata om det, så är vi fortfarande en bra bit ifrån att ge det samma uppmärksamhet som vi ger fysiska sjukdomar.

Men känslomässiga bergochdalbaneturer är en del av att vara människa, precis som brutna ben eller artros. Oavsett hur hälsosamt du lever och sköter din sömn, kost och motion så kan du inte gardera dig mot att få depression. Skulle det hända dig eller någon du känner ska du veta att de allra flesta blir friska igen och kan leva ett helt normalt liv. Det kräver dock att vi sträcker ut handen och ber om hjälp – från varandra och från vården.

TESTA DIG SJÄLV: Har du symptom på depression?

Svara på frågorna i testet utifrån hur du har mått under de senaste två veckorna.

Så här räknas resultatet ut:

För att få diagnosen depression ska minst två av frågorna 1 till 3 (kärnsymptom) vara ikryssade med “den största delen av tiden” under de senaste två veckorna och flera av frågorna 4 till 10 (ledsagarsymptom) ska vara ikryssade med “mer än hälften av tiden” under de senaste två veckorna.

Lätt depression: 2 kärnsymptom och 2 ledsagarsymptom

Måttlig depression: 2 kärnsymptom och 4 ledsagarsymptom

Svår depression: 3 kärnsymptom och 5 ledsagarsymptom

OBS! Detta test är inte diagnostiserande. Du bör alltid uppsöka läkare för att få diagnos, hjälp och råd.

Källa: WHO

Källa: Birgitte Ries Møller, läkare.

Artikeln publicerades i I FORM nr 18/2020