Inte nödvändigtvis. Han älskar att åka skidor. Hon älskar att åka skidor - bara inte tillsammans eftersom han tycker att hon leker skidlärare och alltid ska vara bäst och eftersom hon får sin upplevelse förstörd av hans tjurighet så fort det går honom emot.
Fel. Konflikter kan lösas på många sätt, bl a har det med ens personlighet att göra. Många är utåtriktade och vill gärna ropa och skrika ut sin vrede, medan andra är mer stillsamma och håller en låg profil tills de stormiga känslorna lagt sig. Olika par löser konflikter på olika sätt och det ena sättet kan vara lika bra som det andra.
Nej, det behöver bestämt inte vara fallet. I en del förhållanden har parterna från början bestämt sig för att undvika uppslitande gräl. För att hårda ord som utslungas i vrede kan sätta långvariga spår i hjärtat - även om orden bara var "sanna" i de fem upphetsade sekunder de sades.
Nja, det beror på hur den ser ut och mot vem den riktar sig. Lite extra vaksamma blickar på den just för kvällen otroligt attraktiva partnern när det blir dags för dans på festen är naturligt och helt okej. Men om ena parten visar svartsjuketendenser mot vänner och släktingar kan det vara tecken på rädsla att hamna utanför eller - mycket värre - maktbegär.
Det tror många men även här gäller att olika par fungerar olika. En del par trivs med att ständigt vara tillsammans medan andra gärna träffar egna vänner då och då eller pysslar med en hobby på egen hand. Det viktiga är att det finns en grundkänsla av gemenskap och tillit i relationen.
Jovisst - man tror att man känner varandra utan och innan. Men problemet kan ju faktiskt vara att man inte känner sig själv ordentligt. Kanske hon reagerar oväntat negativt när han insisterar på att tillbringa alla lördagseftermiddagar med tipskompisarna (hon som trodde hon var så tolerant). Eller han kanske går i taket när hon för femtioelfte gången köper en sak på avbetalning utan att först ha pratat med honom.
Fel. Vi har alla våra ömma punkter och områden där vi uppför oss irrationellt. Det handlar inte om att vara så normal som möjligt utan om att finna en partner som passar en så att det inte utvecklas en ond cirkel, där t ex ena parten har ett stort behov av frihet och lätt känner sig "kvävd" medan den andra har en djupt rotad skräck för att bli övergiven.
Många tycks tro att räddningen för ett haltande äktenskap är att parterna tvingas se saker och ting ur varandras synvinkel och att "lyssna aktivt". Men det fungerar inte, vilket skilsmässostatistiken bland par som provat familjeterapi visar. Och hur kan man kräva emotionellt lugn av två personer som befinner sig i fullt krig med varandra?
Det som började som en jämspelt relation måste vårdas ...
Är du trött på att gräla? IFORM talar om för dig hur du ...