Ljusprogram för toppenhumör
De speciella lysrören, som används i ljusterapilampor, utvecklades ursprungligen av NASA för att astronauter skulle kunna upprätthålla en någorlunda regelbunden dygnsrytm ute i rymden.
Ljusrören har ett koncentrerat blåaktigt ljus som våra synnerver är speciellt känsliga för och som är fritt från ultravioletta och infraröda strålar. Genom att ändra på ljusets färgtemperatur och göra det blåare kan man uppnå samma effekt på hormonerna som om man uppehållit sig i dagsljus.
Ljusterapilampor kan hjälpa
Människor behöver en ljusstyrka på över 2 000 lux för att produktionen av melatonin ska avstanna. En normal lampa har en effekt på 200–500 lux, vilket räcker för att se och arbeta i, men inte för att hålla dig vaken. Dagsljus kan stråla med en intensitet på upp till 100 000 lux, medan de flesta ljusterapilampor i dag lyser med 10 000 lux.
Enligt forskare kan du få den goda effekten av dagsljus genom att gå ut en stund i friska luften ett par gånger under dagen. Ju tidigare på dagen desto bättre. Efter klockan 12 har ljuset mindre god effekt när det gäller att hålla en vinterdepression på avstånd.
Ljusprogram
Alternativet till att vistas ute flera gånger om dagen är att skaffa en ljusterapilampa. Psykiater Mogens Brødsgaard rekommenderar följande program, som helst ska startas upp i oktober/november månad och fortsätta till mars/april:
Första perioden (2-3 veckor)
½ timme varje morgon vid 10 000 lux eller 1 timme vid 5 000 lux.
Andra perioden (1–2 veckor )
½ timme varannan morgon vid 10 000 lux eller 1 timme vid 5 000 lux. Exempelvis på helgen samt tisdag och torsdag.
Tredje perioden (resten av perioden fram till Våren)
1–1½ timme två gånger i veckan, gärna under helgen.
Vad händer i hjärnan
Kroppens dygnsrytm styrs av en liten grupp nervceller, nucleus suprachiasmaticus (SCN). De sitter där två synnerver korsar varandra, under hypothalamus nederst i hjärnan. Synnerverna tar emot information om omgivningen via näthinnan som innehåller celler med fotopigment (melanopsin), som gör dem ljuskänsliga.
När SCN tar emot information från synnerverna skickar den besked vidare till tallkottkörteln/epifysen och andra delar av centrala nervsystemet om vilka hormoner som ska produceras.
När det är ljust
Synnerverna skickar besked till SCN om att avsluta produktionen av melatonin i tallkottkörteln. Istället börjar körteln producera kortisol som håller dig vaken och serotonin som reglerar ditt humör.
När det är mörkt
När ljuset saknas skickar synnerverna besked till SCN och vidare till tallkottkörteln, om att de ska stoppa produktionen av kortisol och serotonin. Därmed ombildas serotoninhormonerna till melatonin som gör dig sömnig. Ofta producerar personer som har en vinterdepression extra mycket melatonin och för lite erotonin. Normalt toppar melatoninproduktionen klockan 2 på natten, men hos vinterdepressiva bildas melatonin på full effekt ytterligare under ett par timmar.
I FORM
- Mest lästa
-
Fördelar och nackdelar med 6 samlagsställningar
Se vilka ställningar som är mest tillfredsställande för ...
3 säkra vägar till orgasm - varje gång
Förmågan att få orgasm är intimt förknippad både med ...
- Nytt
-
Lite sömn orsakar putmage
Din putmage kan bero på att du inte får tillräckligt med ...
I FORM Översikt
- Träning
- Löpning
- Träningsprogram
- Styrketräning
- Kaloriförbränning
- Kondition
- Träningsformer
- Motivation
- Kost och träning
- Träningsnyheter
- Välbefinnande
- Spa
- Stress
- Semester
- Sex
- Relationer och singelliv
- Meditation
- Massage
- Förebyggande
- Nytt om välbefinnande
- Testa dig själv
- Accepterar du din kropp som den är?
- Formtesta dig själv
- Får du i dig tillräckligt med järn?
- Får du tillräckligt med kalk?
- Förbränn chokladkakan
- Förbränn dina synder
- Förbränn julkalorierna
- Ger du din hjärna rätt saker att äta?
- Har du ett starkt immunförsvar?
- Har du fingertoppskänsla?
- Har du humor?
- Har du prestationsångest?
- Har du sexuellt självförtroende?
- Hitta din fitnessprofil
- Hitta din träningspuls
- Hur attraktiv är du för din dejt?
- Hur mycket protein behöver du?
- Hur mycket stress har du i ditt liv?
- Hur många kalorier behöver jag?
- Hur sunt äter du?
- Lever du i nuet?
- Hur tjock är jag om 6 månader?
- Mål din kondition
- Räkna ut din belöning
- Räkna ut din fettprocent
- Räkna ut din halvmaratontid
- Räkna ut dina intervalltider
- Räkna ut ditt konditionsvärde
- Sover du tillräckligt?
- Står du i vägen för dig själv?
- Testa era sinnens språk
- Testa din sexuella IQ
- Testa din viktminskningsprofil
- Tröstäter du eller är maten bränsle?
- Vad förbränner din kropp i vila?
- Vad förbränner dina julaktiviteter?
- Vad förbränner din motion?
- Äter du tillräckligt varierat?
- Är det dags att byta jobb?
- Är det dig eller jobbet?
- Är du beroende av nikotin?
- Är ditt blodsocker stabilt?
- Är du bra på att vara ledig?
- Är du en bra dejt?
- Är du en stressätare?
- Är du introvert eller extrovert?
- Är du konflikträdd?
- Är du överviktig?
- Är du redo för ett maraton?
- Är du stressad?
- Är du svartsjuk?
- Äter du för mycket salt?