Därför ger längdskidåkning så bra effekt
Längdskidåkare är utan tvivel de toppidrottare som har den största syreupptagningen (så mäter man kondition). Den slutsatsen har forskare kommit fram till vid ett flertal tillfällen.
Belastningen under längdåkning varierar från första till sista stavtaget och pulsen växlar i takt med den omväxlande terrängen. Upp för backar kräver det en hel del kraft för att få fart under skidorna. Hjärtat måste inte, som i till exempel löpning, bara förse benen med stora syremängder. Hela överkroppen måste också få sin del för att kunna bidra till framåtrörelsen.
Olika tekniker
Många längdskidåkare kommer nära maximal syreupptagning i en uppförsbacke. På toppen av backen är det en annan teknik som ändrar belastningen och ger tid för återhämtning. När man använder diagonaltekniken är det mest benen som belastas medan det under dubbeltag huvudsakligen är överkroppen.
Om man följer pulsen under ett längdåkningslopp kommer kurvan att vara taggig som ett sågblad. Det är svårt att uppnå en konstant belastning på hjärtat, det blir mer som en naturlig intervallträning. Den varierande belastningen bidrar till att göra långdskidåkning till en effektiv konditionsträning.
Två-tre turer i veckan räcker för nybörjare
Som nybörjare på en låg konditionsnivå kan två-tre träningsturer i veckan vara tillräckligt för att uppleva en formförbättring. Inom loppet av en månad kommer tendensen att bli andfådd att falla, det fysiska överskottet att öka och tillfredsställelsen infinner sig.
Konditionsträning får mer och mer uppmärksamhet för de långsiktiga effekterna - att vi får ett starkare hjärta och reducerar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Vår energibalans blir bättre, så att vi lättare håller vikten och förebygger diabetes. Fettförbränningen förbättras, vi får ett bättre humör och bygger upp ett starkt immunförsvar. Forskningen tyder dessutom på att motion förebygger cancer, speciellt hormonrelaterad cancer.
I FORM
- Mest lästa
-
- Nytt
-
I FORM Översikt
- Träning
- Löpning
- Träningsprogram
- Styrketräning
- Kaloriförbränning
- Kondition
- Träningsformer
- Motivation
- Kost och träning
- Träningsnyheter
- Välbefinnande
- Spa
- Stress
- Semester
- Sex
- Relationer och singelliv
- Meditation
- Massage
- Förebyggande
- Nytt om välbefinnande
- Testa dig själv
- Accepterar du din kropp som den är?
- Formtesta dig själv
- Får du i dig tillräckligt med järn?
- Får du tillräckligt med kalk?
- Förbränn chokladkakan
- Förbränn dina synder
- Förbränn julkalorierna
- Ger du din hjärna rätt saker att äta?
- Har du ett starkt immunförsvar?
- Har du fingertoppskänsla?
- Har du humor?
- Har du prestationsångest?
- Har du sexuellt självförtroende?
- Hitta din fitnessprofil
- Hitta din träningspuls
- Hur attraktiv är du för din dejt?
- Hur mycket protein behöver du?
- Hur mycket stress har du i ditt liv?
- Hur många kalorier behöver jag?
- Hur sunt äter du?
- Lever du i nuet?
- Hur tjock är jag om 6 månader?
- Mål din kondition
- Räkna ut din belöning
- Räkna ut din fettprocent
- Räkna ut din halvmaratontid
- Räkna ut dina intervalltider
- Räkna ut ditt konditionsvärde
- Sover du tillräckligt?
- Står du i vägen för dig själv?
- Testa era sinnens språk
- Testa din sexuella IQ
- Testa din viktminskningsprofil
- Tröstäter du eller är maten bränsle?
- Vad förbränner din kropp i vila?
- Vad förbränner dina julaktiviteter?
- Vad förbränner din motion?
- Äter du tillräckligt varierat?
- Är det dags att byta jobb?
- Är det dig eller jobbet?
- Är du beroende av nikotin?
- Är ditt blodsocker stabilt?
- Är du bra på att vara ledig?
- Är du en bra dejt?
- Är du en stressätare?
- Är du introvert eller extrovert?
- Är du konflikträdd?
- Är du överviktig?
- Är du redo för ett maraton?
- Är du stressad?
- Är du svartsjuk?
- Äter du för mycket salt?