Att man kan vara så beroende av datorer?! Började med lite småsaker, som att jag inte kom åt mailen och Facebook. Sen strulade de flesta sidor, datorn hängde sig hela tiden och sen blev det bara svart… Så jag har varit lite borta – dock inte frivilligt!
Har inte kommit åt träningsprogrammet så där är jag tacksam åt att jag skrev ut allt när jag började! Man känner sig ganska utanför och handikappad när man inte kommer åt internet… Hur det kan bli på några år!
Träningen ja, jo jag fortsätter skämmas… Har besökt gymmet några gånger för att nöta på löpbandet och varje gång plågas jag av ständiga klädvalsproblem. Så jag är den där tjejen som kommer med en ganska stor väska för att jag har två olika uppsättningar med kläder med mig utifall jag skulle ångra mig om de nya fräcka kläderna när jag väl kommer dit. Dom är ju lite färgglada och gör att man syns där i ”mängden” och även om jag vill synas så vill jag inte synas just där… Där vill jag vara osynlig och gärna ensam…
Önskedröm…
Kylan håller i sig här uppe i norr (Gästrikland, men alla söderut tycks tro att allt ovanför Dalälven är Norr och då är vi ändå på mitten av avlånga Sverige, och nej, vi har inte isbjörnar på gatorna.). Men jag har trotsat kylan och tränat ute, den här vintern verkar plogansvarige veta hur man gör för nu är det slätt och fint, perfekt att löpträna på! Jag har faktiskt sprungit NÄSTAN 3 km! Det ni!!! För mig är det stort! Väldigt imponerande faktiskt! Så jag är stolt, sträcker på mig lite extra och inser att det är en bit kvar till 21,1 km… Men dit ska jag, om jag så ska krypa runt!
Vikten ja – ett återkommande problem… I dag väger jag in mig på ett möte kl 16.30. För vilken gång i ordningen håller jag inte reda på, men däremot är jag oerhört trött på hur det är just nu och den känslan gör att jag längtar efter en rejäl siffra på vågen så jag får må riktigt dåligt och inse att jag måste kämpa för att komma dit jag vill.
Jag tycks tro att allt kan bli serverat, och då även viktnedgången… Det verkar inte kunna gå in i skallen på mig att jag måste jobba för mina mål, jag liksom bara hasar fram… Så jag började dagen med att ge hästen en tur i snölandskapet.
