Det är bra om man har någon som hjälper till och mäter.
29 mars 2010
Ni minns kanske att jag för några veckor sedan började väga mig, detta för att jag ville se en konkret skillnad för mina insatser.
Den första veckan gick det riktigt bra, då gick jag ner ett drygt kilo. Veckan därpå var det sämre, då gick jag upp 0,3 kilo och blev helt förfärad – jag hade ju inte gjort något annorlunda jämfört med veckan tidigare! (Läs de gamla blogginläggen här och här om ni missade dem.)
Jag diskuterade saken med Ida som rådde mig att inte väga mig på ett bra tag utan börja mäta istället. Och på något sätt känns det mindre laddat att mäta än att väga sig...
Nu på morgonen hjälpte Ida mig med detta och just nu är mina mått:
Överarmar: 28,1
Midja: 83,7
Stuss: 104,4
Lår: 62,6
Om tre veckor (alltså den 19 april) mäter vi igen och det ska bli riktigt spännande att se skillnaden.
HÄLSOEXPERT IDA REGITZE KRAG KOMMENTERAR
För att det inte ska bli för mycket fokus på vikt och fettprocent väljer vi för att följa framgången genom att mäta. Att mäta med måttband kan vara knepigt, därför är det bäst om du har någon som hjälper dig, det får gärna vara samma person varje gång. Den som mäter dig ska vara försiktig så att måttbandet inte spänns för mycket utan bara följer kroppen. Medhjälparen kan eventuellt titta efter fräknar eller leverfläckar för att kunna mäta på samma ställe varje gång.
På överarmen ska man mäta mellan armbågen och skuldran. Midjemåttet mäts mellan de nedersta revbenen och den översta delen av höften. Höften i sig mäts på det bredaste stället, runt rumpan och låret mäts precis under rumpan.
Du kan kolla om du har en okej fettfördelning här - själv ligger jag precis på gränsen men det ska det förhoppningsvis snart bli ändring på.
I sommar smäller det; då ska Sandra Wu sätta personligt ...
Hurra, hurra, hurra! I FORM fyller 25 år och det firas ...