Det är ganska mycket fixande – men det är det värt!
20 september 2010
När jag var i Turkiet i somras på charterhotell gjorde jag misstaget att boka all inclusive. Maten på den dagliga buffén var tråkig och smaklös. Det enda positiva var att jag åt mest sallader, och slapp gå upp de förargliga semesterkilona.
Räddningen blev att jag några gånger åt vid poolbaren i stället och beställde in deras underbara turkiska pizza, en pizza med tunn, krispig botten och stark köttfärsfyllning. Ingen ost, så därför ganska bra smalmat. Förutom att jag inte kunde låta bli att vräka i mig alldeles för mycket förstås. De var ju så goda.
Den turkiska pizzan påminde mig om ett recept jag har hemma i en av mina gamla handskrivna kokböcker. Jag samlar recept från tidningar, vänner med mera i anteckningsböcker och med åren har det blivit några stycken. Där har jag kallat pizzan för armenisk pizza, men det är samma del av världen, så skillnaden är inte så stor.
Så under min helg på Utö i Stockholms skärgård gjorde jag en variant av mitt gamla pizzarecept. Jag bytte ut 300 gram smält smör (!) som det ursprungliga receptet innehöll, mot 1 dl rapsolja. Och degen bakade jag på dinkelmjöl i stället för vanligt vetemjöl. Visste du förresten att dinkel är ett gammalt urvete som innehåller både mer fibrer och proteiner än vanligt vetemjöl? (Här finns fler recept med dinkelmjöl.)
Här kommet recept:
Degen bakade jag enligt det här receptet.
Fyllning:
5 gula lökar (enligt receptet), jag tog 3 eftersom barnen inte är så förtjusta i lök
2 stora buntar slätbladig persilja
1 stor grön paprika – för mig blev det röd den här gången, men grön hade nog smakat mer. Fel val!
1 burk krossade tomater
1 dl tomatpuré
1 tsk svartpeppar
1 msk salt
1,5 tsk starkt paprikapulver
500 gram lammfärs
1 dl rapsolja – som jag alltså använde i stället för 300 gram smält smör enligt ursprungsreceptet
Gör så här:
Blanda ihop degen enligt receptet och låt den jäsa.
Kavla sen ut tunna pizzor, bred på ett tunt lager av fyllningen och grädda i 275°. Servera pizzorna med massor av hackad rödlök, hackad bladpersilja och pressad citron.
Mina pizzor hade en tendens att fastna på plåten. Använd gärna teflonplåtar om du har. Eller smörj plåten innan, så går det nog bättre.
Och pizzorna i Turkiet var mycket starkare än de i det här receptet. Nästa gång gör jag nog en vuxenvariant och tillsätter lite hackad chili eller sambal oelek.
Det är ganska mycket hackande och kavlande och tar lite mer tid än vad man skulle kunna tro. Men det är det värt, jag lovar.
Ett annat riktigt gott pizzarecept hittar ni här!